Demokratijamboree 2020

Vad är Scouternas Demokratijamboree?

– Det är Scouternas stämma. På den träffas representanter från Sveriges alla scoutkårer och röstar om frågor som rör Scouternas verksamhet, mål och andra viktiga planer för framtiden.

När är det då? Och var?
– I år är Demokratijamboree digital på grund av corona-viruset. Det innebär att fler kan delta, fast hemifrån. Det pågår 21-29 november. Det övergripande syftet med stämman är att besluta om inriktningen för verksamhetens kommande år och att avsluta den tidigare verksamhetsperioden. Styrelse och andra centrala förtroendeposter ska också utses.

Vilka får vara med?
– Alla scouter får vara med och delta i stämmans program och grupparbeten, men bara de som är ombud får rösta. Ombuden utses av scoutkårerna.

Hur går det till ?
För att  påverka och ta ställning i olika frågor arbetar stämman i olika steg, och förhandlar fram förslag till beslut som en majoritet kan ställa sig bakom.

SCOUTERNAS STÄMMA 21-29  2020

Här är handlingar och datum till årets möte, inklusive de förslag som kommit in från styrelsen och från medlemmar, och som kommer att kunna debatteras i Påverkanstorg under v. 48., valberedningens förslag samt en ORDLISTA-  – hör av er till Maria Lavman Lysell om du undrar eller vill fråga något.

Under stämman arbetar vi i följande steg:

1. Påverkanstorg

När: Måndag 9 november kl 08:00 – Fredag 20 november kl 23.59 Var: VoteIT

Huvudsakligt innehåll: Redan innan stämman öppnas påverkanstorget i VoteIT. Det innebär att du kan kommentera förslagen samt, om du är ombud, även lägga yrkanden. Dessa yrkanden kommer att göras röstningsbara när första omröstningen öppnar.

Ombudets roll: Delta genom att diskutera och ev. lämna egna yrkanden. 6 ( 99)

2. Öppningsceremoni

När: Lördag 21 nov kl 10.00

Var: Zoom

Huvudsakligt innehåll: Stämman öppnas av ordföranden. Detta sänds live. Ombudets roll: Delta och lyssna på inledningsanföranden.

3. Påverkanstorg i VoteIT

När: Lördag 21 nov kl 13.00 – Söndag 22 nov kl 08.00

Var: VoteIT

Huvudsakligt innehåll: Formaliapunkter avhandlas, så som förhandlingsordning och mötesfunktionärer. Punkt 1–7 i dagordningen.

Ombudets roll: Delta genom att diskutera och ev. lämna egna yrkanden i VoteIT på de olika formaliapunkter som avhandlas.

4. Omröstning i VoteIT §1-7

När: Söndag 22 november kl 09.00 – 18.00 Var: VoteIT

Huvudsakligt innehåll: Röstning om samtliga formaliapunkter. Det går att rösta, och ändra sin röst, när som under de 9 timmar omröstningen är öppen. Omröstningen är öppen för punkterna 1-7 samtidigt. Efter kl 18.00 går det inte längre att påverka omröstningen.

Ombudets roll: Rösta i VoteIT på samtliga punkter från §1 till och med §7.

5. Mötesordföranden informerar När: Söndag 22 november kl 19:00

Huvudsakligt innehåll: Mötesordföranden kommer sammanfatta de beslut som tagits och redogöra för hur stämman kommer genomföras utifrån beslutas förhandlingsordning. Informationen kommer att finnas tillgänglig för alla ombud och deltagare även senare.

7 ( 99)

6. Påverkanstorg i VoteIT

När: Måndag 23 november kl 08.00 – Fredag 27 november kl 19.00. Var: VoteIT

Huvudsakligt innehåll: Alla beslutsärenden presenteras i VoteIT, ombuden och övriga deltagare kan informera sig om samt diskutera de olika förslagen. De som har egna yrkanden kan lämna in dem direkt i VoteIT när som helst från måndag morgon till och med när påverkanstorget stängs fredag natt.

Ombudets roll: Informera sig om de olika motionerna och propositionerna, ställa frågor och diskutera med andra i VoteIT samt lägga egna förslag på ändringar eller tillägg i form av yrkanden.

7. Beredningsgrupper

När: Lördag 28 november kl 09.00-12.00 inklusive paus. VAR: Zoom

Huvudsakligt innehåll: Ombuden samlas i Zoom i beredningsgrupper som är indelade utifrån olika områden. Beredningsgruppernas uppgift är att diskutera förslagen och att behandla de yrkanden som har kommit in. Vid beredningsgrupperna får deltagande ombud lägga nya yrkanden och även jämka mellan de yrkanden som har lämnats in. Beredningsgrupperna ska komma fram till ett huvudförslag till beslut på varje beslutsärende.

Ombudets roll: Aktivt medverka i diskussioner och förhandlingar i en av beredningsgrupperna. Bidra till en konstruktiv dialog och att tillsammans med övriga ombud ta fram ett huvudförslag för övriga ombud att ta ställning till.

8. Yrkandestopp

När: Lördag 28 november kl 12.00

Huvudsakligt innehåll: Efter beredningsgrupperna kan inte längre ytterligare ändringsförslag eller tillägg läggas.

9. Huvudförslag publiceras

När: Lördag 28 november kl 14.00 Var: VoteIT

Huvudsakligt innehåll: Huvudförslagen, alltså resultatet från varje beredningsgrupp, kommer att publiceras i VoteIT för alla ombud och deltagare att ta del av.

Ombudets roll: Följer förhandlingen och tar ställning genom att rösta på de olika yrkandena.

10. Mötesordföranden informerar När: Lördag 28 november kl 18.00

Huvudsakligt innehåll: Mötesordföranden har efter beredningsgrupperna arbetat fram beslutsordningar för respektive punkt som vid detta tillfälle kommer att presenteras och förklaras. Informationen kommer att finnas tillgänglig för alla ombud och deltagare även senare.

11. Omröstning §8-20

När: Lördag 28 november kl 18:00 – Söndag 29 november kl 15:00 Var: VoteIT

Huvudsakligt innehåll: Varje beslutsärende hanteras samtidigt i VoteIT och ombud väljer själv i vilken ordning de vill rösta på respektive punkt. Utgångspunkten är att diskussioner och förhandlingar redan har skett på påverkanstorget tidigare under veckan och i beredningsgrupperna under lördagen. Nya yrkanden får inte läggas. Alla yrkanden som kommit in under stämman kommer att behandlas. Även eventuella personval genomförs under denna omröstning.

Efter att omröstningen avslutats så har ombuden fram till att stämman stängs på sig att lämna in reservationer.

Ombudets roll: Ta ställning genom att rösta på de olika förslagen i VoteIT.

12. Avslutning av stämman och avslutningsceremoni

När: Söndag 29 november kl 16.00

Var: Zoom

Huvudsakligt innehåll: Mötesordförande informerar om vilka beslut som har fattats. Stämman avslutas därefter.

Ombudets roll: Delta och titta på avslutningsceremonin. OMRÖSTNING

Det är mötesordförandens uppgift att öppna och stänga omröstningen i VoteIT samt förbereda beslutsordningen. Beroende på hur förslagen ser ut kommer lämplig omröstningsmetod att tillämpas. När omröstningen är öppen kommer det gå att rösta och ändra sin röst under hela perioden. Flera ärenden kommer att vara öppna samtidigt, därför kommer ombud behöva lägga sin röst på flera förslag i VoteIT innan omröstningen stängs av mötesordföranden på utsatt tid.

PÅVERKANSTORG OCH ZOOM

Påverkanstorgets syfte är att alla ombud ska bilda sig en uppfattning om de olika beslutsärenden som finns på stämman, samt att lägga yrkanden på de olika motionerna och propositionerna som finns i handlingarna.

Efter beredningsgrupperna kan ombuden se hur alla beredningsgruppers huvudförslag lyder. Inga nya yrkanden får läggas på därefter.

Flera ombud kan jämka (slå ihop) sina yrkanden om de är lika eller föreslår samma sak. Jämkningar sker under påverkanstorget eller i beredningsgrupperna. När två yrkanden jämkas dras i praktiken det ena yrkandet tillbaka till förmån för det andra, eller båda två till förmån för en ny formulering. Tillbakadragna yrkanden går att lyfta igen innan beredningsgrupperna har avslutats.

ZOOM

Vid invignings- och avslutningsceremoni samt under beredningsgruppernas sammanträden kommer den digitala tjänsten Zoom användas. Tjänsten lämpar sig särskilt bra då den har inbyggda funktioner för att kunna begära ordet vid behov och enkelt modereras på ett sätt som lämpar sig för beredningsgruppernas arbete. Programmet behöver laddas hem i förväg från http://www.zoom.us och fungerar på både datorer och telefoner. Inga omröstningar kommer ske genom Zoom. Vid invignings- och avslutningsceremonin kommer dock inte möjligeheten kunna ges för någon att begära ordet utan då kommer Zoom användas endast som streamingtjänst.

HELT DIGITALT PÅVERKANSTORG ÄVEN UNDER STÄMMAN

Varje beslutsärende har en plats i VoteIT för påverkanstorget. När påverkanstorget öppnar igen under stämman innehåller VoteIT det underlag som är utskickat inför stämman och de yrkanden som inkommit under det första digitala påverkanstorget från ombud eller styrelse.

DIGITALT BESLUTSSTÖD: VOTEIT

För att det ska vara enkelt för många människor att ta del av informationen kommer vi att använda oss av ett elektroniskt påverkanstorgssystem. Ombuden fyller i sina yrkanden elektroniskt. Yrkandena publiceras omedelbart i systemet.

BEREDNINGSGRUPPER

Beredningsgruppernas syfte är att fördjupa diskussionen om de olika beslutsärendena och de yrkanden som inkommit och att genom debatt och förhandling komma fram till ett huvudförslag att föreslå stämman.

I beredningsgrupperna ingår ombud, eventuella motionärer, funktionärer i form av beredningsgruppspresidium (ordförande/inflytandepunktsansvariga och sekreterare), representanter för styrelsen samt ev. andra sakkunniga (exempelvis personal vid Scouternas kansli). Deltagare kan ges närvarorätt i mån av plats.

Varje ombud tilldelas en beredningsgrupp att ingå i baserat på föranmält intresse. Arrangörerna av stämman sätter samman beredningsgrupperna så att de blir ungefär jämnstora. Varje ombud kan endast ingå i en beredningsgrupp; det finns inte möjlighet att delta i flera grupper samtidigt.

Stämman utser på förslag av styrelsen beredningsgruppspresidium i form av ett ordförande par för varje beredningsgrupp. De kommer att leda arbetet i de olika beredningsgrupperna. Deras roll är att driva arbetet i beredningsgruppen framåt och att komma till beslut inom avsatt tid. De håller i talarlistan och leder mötets beslutsfattande som sker genom omröstning. De kommer även hålla reda på vilka beslut som fattas i beredningsgruppen och rapportera det vidare in i VoteIT.

Ombuden samlas i en Zoom-grupp, diskuterar de yrkanden som finns på varje beslutsärende och kommer fram till ett huvudförslag, alltså vad de tycker att hela stämman ska besluta.

Ombud och övriga deltagare i en beredningsgrupp kan lägga nya yrkanden under mötet med beredningsgruppen. Yrkanden kan också läggas in i VoteIT i förväg under det digitala påverkanstorget.

Efter beredningsgruppens slut är det yrkandestopp. Därefter kan inga nya yrkanden läggas.

NÄRVARO-, FÖRSLAGS-OCH YTTRANDERÄTT

Ur Scouternas stadgar § 5.5 Mötesrättigheter och beslutsformer för Scouternas stämma har följande personer närvaro- och yttranderätt:

• Samtliga närvarande medlemmar

• Observatörer utsedda av samverkansorganisation i enlighet med § 3.3

• Avgången ledamot i Scouternas styrelse i fråga om ansvarsfrihet för dennes förvaltning

• Följande personer har dessutom, förutom närvaro- och yttranderätt, även förslagsrätt:

• Ombud

• Ledamöter i Scouternas styrelse

• Valda revisorer i fråga om deras granskning

• Valberedningens ledamöter i fråga om val som de förberett

På påverkanstorget har alltså alla närvarande, deltagare och ombud som genom anmälan till stämman fått inloggning till VoteIT, rätt att delta i diskussionerna. Men det är bara ombud, styrelse, valberedning (i fråga om val som de förberett) och revisorer (i fråga om deras granskning) som har rätt att lämna yrkanden.

Rösträtt tillkommer ombud. Ingen har rätt att rösta i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.

MÖTESORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE

Mötesordförandena har till uppgift att leda Scouternas stämma. De ska hålla ordning på arbetsformerna och har ansvar för att samtliga ombud kan följa med i beslutsfattandet.

Mötesordförandena ska inte påverka vilka beslut som fattas, bara säkerställa att beslut fattas på ett demokratiskt vis.

Sekreterarna har till uppgift att föra protokoll över stämmans beslut. Protokollet ska vara justeringspersonerna, som valts av stämman att läsa igenom och godkänna det sekreterarna skrivit i protokollet, tillhanda senast sex veckor efter det att stämman avslutats. Protokollet ska vara justerat ytterligare fyra veckor efter det att sekreterarna lämnat det ifrån sig.

PLENUM

På denna digitala stämma kommer inga diskussioner eller förslag utföras i plenum utan alla förhandlingar kommer ske i VoteIT och genom beredningsgrupper i Zoom.

RÖSTNING

Ur Scouternas stadgar, § 5.5: För utövande av rösträtt och fattande av beslut i Scouternas stämma gäller:

att varje röstberättigat närvarande ombud har maximalt en röst.

att beslut fattas genom öppen omröstning. Stämman kan i särskilda frågor besluta om att sluten omröstning ska ske. I fråga om personval, om någon röstberättigad eller mötespresidiet begär det, fattas beslut med sluten omröstning.

att som stämmans beslut gäller den mening som stöds av flest antal röstande (om inget annat regleras i dessa stadgar, till exempel krävs 2/3 eller 3/4 majoritet vid ändring av vissa delar av stadgarna)

att vid lika röstetal avgör lotten.

Beslut fattas med hjälp av elektronisk omröstning i VoteIT. Röstsiffrorna presenteras för samtliga ombud efter att omröstningen stängts. På så sätt genomförs rösträkning genom VoteIT efter varje avslutad omröstning. Vid sluten omröstning presenteras röstsiffrorna enbart för rösträknarna och mötespresidiet. Vid sluten omröstning med fler än två alternativ genomförs omröstning genom kontrapropositionsvotering. Om det blir diskussion om resultatet av den elektroniska omröstningen fungerar rösträknarna som stämmans kontrollpersoner. Rösträknarna väljs av stämman.

Vid val av grupper där det finns fler kandidater än platser tillämpas Schulze-metoden för röstning och rösträkning. Schulze-metoden innebär att ett ombud i sin röst rangordnar kandidaterna. Om ens förstahandsval inte blir vald kommer ens röst inte bli bortkastad – då kommer rösten användas på kandidaten en gillar näst bäst, och så vidare i fallande ordning. Metoden garanterar att kandidaterna som blir valda har största möjliga stöd och att inte kandidater med lägre stöd kan väljas över kandidater med högre stöd. Se även https://sv.wikipedia.org/wiki/Schulze-metoden

OMRÖSTNING

Acklamation – muntlig omröstning, mötesordföranden avgör om det blev ett ja eller nej (kan endast appliceras i beredningsgrupp).

Rösträkning – röstning med elektronisk omröstning i VoteIT. VoteIT presenterar exakt resultat efter varje avslutad omröstning, frånsett omröstningar under personval.

Om ett ombud misstänker att den automatiska rösträkningen i VoteIT är felaktig kan ombudet meddela detta i VoteIT och då genomförs en granskning av VoteITs personal.

2018 års verksamhet

En av uppgifterna för Scouternas stämma är att fatta beslut om det föregående stämmoårets verksamhet (årsredovisningen för detta år är redan godkänd och beslutad om under förvaltningsmötet 2019).

GODKÄNNANDE AV VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2018

Se bilaga 1 – Verksamhetsberättelse 2018.

Styrelsen föreslår stämman

att godkänna verksamhetsberättelsen för 2018 och lägga den till handlingarna.

2019 års verksamhet och ekonomi

En av uppgifterna för Scouternas stämma är att fatta beslut om föregående års ekonomi och verksamhet.

GODKÄNNANDE AV ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2019

Se bilaga 2 – Årsredovisning 2019 inkl Revisionsberättelse och bilaga 3 – Verksamhetsberättelse 2019.

Styrelsen föreslår stämman

att godkänna årsredovisning och verksamhetsberättelse för 2019 och lägga dem till handlingarna.

14 ( 99)

Fastställande av Balans- och resultaträkning

Revisorerna föreslår stämman

att fastställa resultat- och balansräkning för 2019.

Se bilaga 2 – Årsredovisning 2019 inkl Revisionsberättelse sidorna 21-23.

BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER FÖR 2019 ÅRS FÖRVALTNING

Revisorerna föreslår stämman

att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för 2019 års förvaltning.

Se bilaga 2 – Årsredovisning 2019 inkl Revisionsberättelse sidorna 33-34.

BESLUT MED ANLEDNING AV SCOUTERNAS VINST ELLER FÖRLUST ENLIGT DEN FASTSTÄLLDA RESULTATRÄKNINGEN

Styrelsen föreslår stämman

att 2019 års resultat om +684 863 kr balanseras i ny räkning.

Se bilaga 2 – Årsredovisning 2019 inkl Revisionsberättelse, sida 20 samt bilaga 3 –

Verksamhetsberättelse 2019, sida 33.

Kommentar på balans- och resultaträkning

Scouterna redovisar ett resultat på 1 088 228 kr för år 2019 och efter förändring av ändamålsbestämda medel ett belopp på 684 863 kr. Utfallet är bättre än budget, i huvudsak relaterat till överskottet från den svenska kontingenten till Världsscoutjamboreen i Nordamerika 2019. Den löpande verksamheten har skötts inom budget även om det inom budgeten har gjorts omfördelningar. Inom området Kommunikation har kostnaderna varit lägre än budgeterat samtidigt som Insamling tyvärr inte har haft de intäkter som varit ambitionen. Kostnaderna för våra externa webbplatser har flyttats från Kommunikation till Service.

Långsiktigt är Scouternas ekonomi god. Vi har ett eget kapital för att hantera oväntade händelser. Ambitionen är att även ha ett eget utvecklingskapital.

15 ( 99)

Propositioner från Scouternas styrelse

Proposition 1: Verksamhetsplan och budget 2021-2022

Styrelsen föreslår stämman

att anta verksamhetsplan och budget för 2021-2022

att fastställa medlemsavgiften till 180 kronor för 2021 och 180 kronor för 2022.

att av det statsbidrag som beviljas Scouterna utbetalas bidrag om 900 kronor per godkänd medlemsförening och 18 kronor per godkänd medlem direkt till kårerna vars statsbidragsansökan godkänts.

att i det fall statsbidraget till Scouterna blir lägre än budgeterat sänks bidraget med motsvarande procentsats.

Se bilaga bilaga 4 – Verksamhetsplan 2021-2022 och bilaga 5 – Helhetsbudget 2021-2022. Nedan finns utdrag ur verksamhetsplanen och en beskrivning av budgetförslaget för 2021-2022.

VERKSAMHETSPLANEN 2021-2022

Verksamhetsplanen är som en karta som visar vägen fram för Scouternas verksamhet under 2021- 2022. Den beskriver mål som vi vill uppnå och vad vi ska göra för att kunna nå målen. Utan en karta är det lätt att gå vilse, särskilt om man är många som ska nå fram till samma mål. Därför är det viktigt att ha en verksamhetsplan, så att alla går åt samma håll.

Vi bestämmer tillsammans hur vår karta ska se ut och vilka mål vi vill nå. Men Scouterna har tagit fram förslag på mål. På stämman ska vi bestämma om förslagen är bra eller om de bör justeras på något sätt.

Målen är satta utifrån Scouternas strategi för åren 2015-2025, omvärlden och vårt nuläge. Målen finns för att se till att vi driver verksamhetsutvecklingen i rätt riktning, samtidigt som vi stärker Scouternas varumärke. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att förverkliga målen – hela verksamheten i hela landet. Beroende på var i Scouternas verksamhet vi finns, utifrån våra olika uppdrag i organisationen bidrar vi tillsammans till måluppfyllelsen i rörelsen. Tillsammans sätter vi vår rörelse ännu mer i rörelse.

  16 ( 99)

SCOUTERNA HAR TRE STRATEGIOMRÅDEN FÖR 2015-2025:

A. Scouterna utvecklas till förebilder

B. Vi överträffar scouternas förväntningar i varje möte

C. Fler ska få uppleva scouting

För att kunna skapa, utveckla och driva verksamhet som förflyttar scoutrörelsen mot visionen inom de tre strategiområdena behöver ett antal förutsättningar också finnas på plats. Förutsättningarna finns därför med som en del av verksamhetsplanen.

D. Förutsättningar

Utifrån dessa områden har vi satt förslag på mål. Det är dessa vi röstar om på Scouternas stämma. Som komplement till förslagen på mål har vi tagit fram exempel på hur målen kan uppnås. Dessa är endast exempel och inget vi beslutar om på stämman.

A. SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER Mål som stämman ska besluta om:

1. Scouterna som organisation ska bidra med en stabil plattform som barn och unga kan luta sig mot och hjälpa dem att höja sina röster för att bli lyssnade på. Scouterna ska underlätta och driva påverkansarbetet för att skapa en bättre värld. På så sätt vågar fler barn och unga säga sin mening och bidra.

Källor: Lägereldsrapporten 2020. 1 av 10 upplever att politiker lyssnar på barn. Kårenkäten 2020. 2 av 10 medlemmarna upplever att de kan påverka demokratiska beslut inom Scouterna. 8 av 10 upplever att de kan påverka inom den egna kåren.

2. 75% av Sveriges politiska beslutsfattare på alla nivåer, till exempel kultur- och fritidsförvaltningar, regioner, riksdag, tycker att scoutverksamheten bidrar positivt till det egna samhället och stöttar verksamheten efter bästa förmåga.

(Detta mäter vi inte idag, men kommer att mäta på riket 2022)

B. VI ÖVERTRÄFFAR SCOUTERNAS FÖRVÄNTNINGAR I VARJE MÖTE Mål som stämman ska besluta om:

1. 8 av 10 scouter har roligt och utvecklas på Scouterna.

Exitundersökning 2020 visar att 53 procent av spårarna slutar bland annat därför att de inte har roligt, det är stökigt i gruppen, inte lär sig något nytt eller inte får nya kompisar i sin scoutverksamhet.

2. 70 procent av våra ledare och frivilliga upplever att de har ett hållbart engagemang där de får kraft

och energi.

Scouterna har idag cirka 10 000 aktiva ledare.

C. FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING Mål som stämman ska besluta om:

1. Vi ökar tillväxttakten med 3 % genom att befintliga kårer växer och att vi ökar antalet scoutverksamheter med 100 stycken under verksamhetsperioden.

2019 växte Scouterna med 2,6 procent. Källa: Medlemsstatistik 2019

2. 5 000 barn och unga som inte är scouter får en scoutupplevelse.

3. 45 procent av alla föräldrar kan tänka sig Scouterna som en aktivitet för sin 8-åring (jämfört med nu: 35 procent)

Källa: Novus varumärkesmätning 2018

D. FÖRUTSÄTTNINGAR

Mål som stämman ska besluta om:

1. 80 procent av kårerna upplever att processer och stödsystem underlättar det lokala arbetet. 2. 15 procent av våra ovillkorade medel kommer från insamling och försäljning.

Källa: Budget 2021/2022

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2021-2022

Styrelsens förslag till budget för 2021 och 2022 bygger på den verksamhetsplan som föreslås Scouternas stämma. Styrelsen är glad att kunna presentera en balanserad budget med bibehållen låg medlemsavgift.

Styrelsen har identifierat ett antal punkter i Scouternas stadgar som föreslås att förändras av olika orsaker. Motiveringarna följer under respektive punkt nedan.

§ 5.4 MOTION TILL SCOUTERNAS STÄMMA Befintlig lydelse:

§ 5.4 Motion till Scouternas stämma

Rätt att väcka motion till Scouternas stämma har varje medlem i Scouterna.

Motion som ska behandlas vid ordinarie stämma ska vara inkommen till Scouternas styrelse senast tre månader före mötet. Scouternas styrelse ska, i handlingarna till stämman, lämna skriftligt yttrande rörande motionen.

Föreslagen ändring:

§ 5.4 Motion till Scouternas stämma

Rätt att väcka motion till Scouternas stämma har varje medlem i Scouterna.

Motion som ska behandlas vid ordinarie stämma ska vara inkommen till Scouternas styrelse senast tre och en halv månad före mötet. Scouternas styrelse ska, i handlingarna till stämman, lämna skriftligt yttrande rörande motionen.

Motivering:

Styrelsen har varje år upplevt att tiden för att hinna skriva yttranden kring inkomna motioner är något kort, framförallt med utgångspunkt i att det har inkommit många motioner till de senaste stämmorna. Därför föreslås ett tidigareläggande av när motioner skall vara inskickade.

§ 6.2 SAMMANSÄTTNING OCH VAL Befintlig lydelse

§ 6.2 Sammansättning och val

Scouternas styrelse består av, och väljs i följande ordning, Scouternas ordförande (två personer), två internationella kommissionärer (International Commissioners) samt minst fem övriga ledamöter.

Styrelsen väljs av Scouternas stämma för tiden intill nästa ordinarie möte med Scouternas stämma. Valbar är den medlem som förklarar sig villig att verka för Scouternas målsättning såsom uttryckt i dessa stadgar. Vidare ska minst hälften, däribland ordförandena, vara myndiga. Ordförandena ska vara av olika kön, där en är ansluten till WAGGGS. Den av ordförandena som är ansluten till WAGGGS väljs tillika till President of the Girl Guides and Girl Scouts of Sweden.

Om en av ordförandena eller någon av de internationella kommissionärerna, lämnar styrelsen, kan styrelsen utse annan ledamot till den vakanta posten med mandatperiod fram till nästföljande ordinarie Scouternas stämma. Endast en av de valda ordförandena kan ersättas på detta sätt. Om annan styrelseledamot lämnar styrelsen kan styrelsen besluta att fyllnadsval ska ske. Val genomförs, efter beredning av valberedningen, av förvaltningsmötet enligt § 5.10. Vid sådant fyllnadsval får dock aldrig väljas mer än tre nya ledamöter.

Föreslagen ändring:

§ 6.2 Sammansättning och val

Scouternas styrelse består av, och väljs i följande ordning, Scouternas ordförande (två personer), två internationella kommissionärer (International Commissioners) samt minst fem övriga ledamöter.

Styrelsen väljs av Scouternas stämma för tiden intill nästa ordinarie möte med Scouternas stämma. Valbar är den medlem som förklarar sig villig att verka för Scouternas målsättning såsom uttryckt i dessa stadgar. Vidare ska minst hälften, däribland ordförandena, vara myndiga. Styrelsens ledamöter ska uppfylla de krav som ställs på Scouterna som insamlingsorganisation. Om det uppdagas under mandatperioden att en ledamot inte uppfyller sådana krav ska denne omedelbart avgå. Ordförandena ska vara av olika kön, där en är ansluten till WAGGGS. Den av ordförandena som är ansluten till WAGGGS väljs tillika till President of the Girl Guides and Girl Scouts of Sweden.

Om en av ordförandena eller någon av de internationella kommissionärerna, lämnar styrelsen, kan styrelsen besluta att fyllnadsval ska ske eller utse annan ledamot till den vakanta posten med mandatperiod fram till nästföljande ordinarie Scouternas stämma. Endast en av de valda ordförandena kan ersättas på detta sätt. Om annan styrelseledamot lämnar styrelsen kan styrelsen besluta att fyllnadsval ska ske. Fyllnadsval genomförs, efter beredning av valberedningen, av förvaltningsmötet enligt § 5.10. Vid sådant fyllnadsval får dock aldrig väljas mer än tre nya ledamöter.

Motivering:

Ändring 1: Styrelsen har konstaterat att våra krav på ledamöter inte speglar de krav som ställs från Svensk Insamlingskontroll (90-konto). Att vara medlem i svensk Insamlingskontroll och därmed vara berättigad till ett 90-konto är mycket viktigt för att ses som en seriös insamlingsorganisation. Kraven innebär i dagsläget att en organisations styrelse ska bestå av lämpliga och i ekonomiska frågor kunniga personer som ansvarar för organisationens verksamhet. Detta innebär att ledamot inte får ha betalningsanmärkningar, vara försatt i konkurs eller belagd med näringsförbud. Ledamot ska även vara myndig men undantag tillåts efter godkännande. Styrelsen anser att det är av största vikt att vi uppfyller dessa krav och vill därför skriva in dem i stadgan.

Ändring 2: Under verksamhetsåret valde en av styrelsens International Commissioners att stiga av sitt uppdrag för att kandidera till WOSM Europastyrelse. Sittande styrelse kunde då konstatera att det var otydligt i nuvarande stadga om fyllnadsval av ny International Commissioner var möjligt eller ej. Styrelsen ser att det är viktigt att fyllnadsval kan ske av även ordförande eller International Commissioner, inte bara av ledamöter. Fyllnadsval görs av förvaltningsmötet.

§ 6.6 FIRMATECKNING Befintlig lydelse:

§ 6.6 Firmateckning

Scouternas styrelse kan utse en generalsekreterare för viss tid. Generalsekreteraren fattar då beslut i enlighet med den delegationsordningen som styrelsen beslutar. Generalsekreteraren är föredragande i styrelsen, har yttranderätt i styrelsen samt äger rätt att till protokollet föra avvikande mening.

Föreslagen ändring:

§ 6.6 Firmateckning

Scouternas styrelse kan utse en eller två generalsekreterare för viss tid. Generalsekreteraren fattar då beslut i enlighet med den delegationsordningen som styrelsen beslutar. Generalsekreteraren är föredragande i styrelsen, har yttranderätt i styrelsen samt äger rätt att till protokollet föra avvikande mening.

Motivering:

Styrelsen såg i den nyligen genomförda rekryteringsprocessen att Scouterna i dagsläget inte har möjlighet att praktisera delat ledarskap vad gäller rollen som generalsekreterare. Styrelsen ser att det skulle vara önskvärt att i framtiden kunna ha möjlighet att införa delat ledarskap på posten.

Proposition 3: Policyändring kring registerutdrag

Styrelsen föreslår stämman

att ändra Scouternas policydokument, B2 Utdrag ur belastningsregistret, andra stycket, till: För scoutkårer finns riktlinjer för registerutdrag som kårerna ska följa, som en del i att

försöka förebygga att olämpliga personer är ledare inom scouterna.

BAKGRUND

Scouterna har idag i sitt policydokument ett avsnitt kring utdrag ur belastningsregistret. Detta kom till för ett antal år sedan när det blev möjligt för ideella organisationer att kräva uppvisande av ett ”begränsat registerutdrag ur belastningsregistret” av de som erbjuds uppdrag inom organisationen. Avsnittet i policyn är relativt kortfattat och kopplat till policyn finns riktlinjer, beslutade av styrelsen, som beskriver ställningstaganden och rutiner.

”B2 Utdrag ur belastningsregistret

Det är möjligt för ideella organisationer att begära utdrag ut belastningsregistret för vuxna i ideella organisationer. För arrangemang i Scouterna där barn och unga deltar ska registerutdrag i möjligaste mån begäras. Hur detta går till beskrivs i de riktlinjer för registerutdrag som Scouternas styrelse beslutar om.

För scoutkårer finns riktlinjer för registerutdrag som kårerna rekommenderas att följa, som en del i att försöka förebygga att olämpliga personer är ledare inom Scouterna.”

Sedan 2014 har det varit obligatoriskt med uppvisande av registerutdrag på centrala arrangemang inom Scouterna för alla vuxna inom arrangemanget som har direktkontakt med minderåriga.

I september 2020 beslutade Scouternas styrelse om en förändring av riktlinjerna som består i att alla över 15 år som erbjuds uppdrag eller tilldelas uppgifter i en scoutkår med regelbundenhet skall visa upp ett registerutdrag. Förändringen grundar sig bland annat i att det finns kommuner som har infört som ett krav för att få kommunala bidrag att ledare i föreningar som arbetar med barn skall visa upp registerutdrag, och att rutiner för detta efterfrågas av vårdnadshavare. Scouterna har de senaste åren haft en mildare policy än många andra föreningar i frågan.

Nu gällande riktlinjer hittas i vårt Policydokument.

Proposition 4: Instruktion för Scouternas valberedning

Styrelsen föreslår stämman:

att fastställa instruktionen för Scouternas valberedning.

Valberedningen är Scouternas stämmas förtroendegrupp som ska förbereda och underlätta valen

som stämman beslutar om.

Ur Scouternas stadgar:

§ 5.9 Valberedning

Scouternas stämma väljer valberedning, bestående av minst fem personer, för kommande ordinarie Scouternas stämma. En ledamot väljs som sammankallande.

Valberedningen ska föreslå styrelseledamöter, valberedning, ledamöter och suppleanter till förvaltningsmötet samt revisorer till Scouternas stämma. Valberedningen arbetar i enlighet med instruktion fastställd av Scouternas stämma.

INSTRUKTION FÖR VALBEREDNINGEN

Valberedningen ska föreslå en person till varje valbar plats. Till styrelsen ska två ordförande, två International Commissioners samt minst fem ledamöter föreslås. Till valberedningen ska minst fem ledamöter föreslås varav en ska vara sammankallande. Två verksamhetsrevisorer ska föreslås. Beträffande förvaltningsmötet ska valberedningen föreslå 45 personer som ledamöter samt minst fem suppleanter (10 % av antalet ledamöter).

Valberedningen ska påbörja sitt arbete direkt efter stämman. Senast i juli kalenderåret därefter ska valberedningen ha lagt upp en plan för sitt kommande arbete avseende stämmovalen. Denna plan ska innehålla hur valberedningen avser arbeta med:

• Samverkan med andra grupper

• Transparens och tystnadsplikt

• Spridning och inhämtning av information från medlemmar

• Planerade urvalsmetoder och verktyg för valberedning av kandidater

• Arbetsfördelning och ansvar inom valberedningen

• Tidsplan

• Budget

• Behov av stöd och samverkan med Scouternas kansli

• Hur utvärdering av arbetet skall ske

Övriga punkter valberedningen anser är viktiga att ha med:

Senast i januari det år då stämman hålls ska valberedningen ha påbörjat arbetet med att möjliggöra och aktivt uppmuntra medlemmar att komma in med lämpliga förslag till kandidater och att kandidera själva.

Senast i maj det år då stämman hålls ska valberedningen orientera sig i den aktuella situationen inför höstens val av styrelse. Detta gör valberedningen dels genom att fråga vilka sittande ledamöter som är intresserade av att kandidera för omval, dels genom att ta reda på hur ledamöterna uppfattar att arbetet i styrelsen fungerar. Detta ska ske genom att valberedningen intervjuar alla styrelsens ledamöter.

Stöd till kandidater

Senast i september det år då stämman hålls ska en informationsträff genomföras med syfte att möjliggöra för kandidater att få en bild av Scouternas organisation och de uppdrag de kandiderar till.

Valberedningen ska stötta alla kandidater till stämmovalen likvärdigt oavsett om dessa ingår i valberedningens förslag eller inte.

Utvärdering av valberedningens arbete och processer

Så snart som möjligt efter att valberedningens process med att ta fram förslag på kandidater är slutfört, dock senast inom två månader efter att Scouternas stämma har genomförts, skall valberedningen ha genomfört en utvärdering av sitt arbete. Utvärderingen skall utöver valberedningens interna arbete och processer, särskilt beakta de upplevelser som de personer som ingått i processen har haft, oavsett om de har kommit med i det slutliga förslaget eller inte.

Resultaten från utvärderingen skall delges tillträdande valberedning samt verksamhetsrevisorerna.

Styrelsens sammansättning

Styrelsens sammansättning ska följa § 6.2 i Scouternas stadgar. Den samlade styrelsen ska ha god kännedom om aktivt scoutarbete samt Scouternas ideologi och värderingar. Sammansättningen ska vara sådan att styrelsen speglar det svenska samhället, avseende exempelvis olika ålder, kön, bostadsorter, kompetenser, yrken och utbildningar samt att det inom styrelsen finns god kunskap om skilda delar av scoutrörelsen och vårt samhälle.

Scouternas styrelse ska ha en samlad förmåga att strategiskt leda organisationen. Styrelsen ska kunna agera som goda ledare för Scouterna och dess anställda och samverka väl såväl inom den egna gruppen som med andra delar av scoutrörelsen och det civila samhället. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för detta krävs en god samlad kompetens inom styrelsen samt en väl sammansatt och fungerande grupp.

I de fall då styrelseledamot skriftligen ställt sin plats till förfogande ska valberedningen bereda ett eventuellt fyllnadsval.

Valberedningens sammansättning

Enligt Scouternas stadgar § 5.9 består stämmans valberedning av minst fem personer varav en väljs som sammankallande. Som stämmans förtroendegrupp måste valberedningen utses med största omsorg. Vid sammansättning av valberedningen bör hänsyn tas till både kontinuitet och förnyelse. Det bör även tas hänsyn till valberedningens fördelning när det gäller ålder, kön, bostadsorter, kompetenser, yrken, utbildningar, eventuella samverkansorganisationer och sociala nätverk. Valberedningen som helhet ska ha god kännedom om Scouternas värderingar, strategi och arbetssätt och ha god insikt i hur de grupper som de valbereder fungerar.

Förvaltningsmötets sammansättning

De år då Scouternas stämma inte hålls fattas beslut om årsredovisning med mera av ett förvaltningsmöte bestående av minst 45 ledamöter samt eventuella suppleanter. Sammansättningen av förvaltningsmötet ska vara sådan att olika ålder, kön, bostadsorter, kompetenser, yrken och utbildningar finns representerade samt ta särskild hänsyn till representation från Scouternas samverkansorganisationer.

Verksamhetsrevisorernas sammansättning

Scouternas två verksamhetsrevisorer granskar Scouternas verksamhetsmässiga måluppfyllelse. Detta kräver att verksamhetsrevisorerna ska ha mycket god kännedom om god redovisningssed, målstyrning och egen erfarenhet av ledande positioner inom Scouterna eller eventuella samverkansorganisationer.

Alla medlemmar har möjlighet att lämna in motioner till stämman. En motion är ett förslag som stämman kommer diskutera och rösta om. Styrelsen har läst alla motioner och gett svar på dem för att ge stämman mer information och fler perspektiv på frågan som motionen gäller.

Motioner från medlemmar

Motion 1: Ändring av officiella scoutdräkten

BAKGRUND

För att visa att svenska scouterna stöttar HBTQIA+-rörelsen så föreslår vi att vi ska ändra policyn så att regnbågs-t-shirten ingår som ett officiellt plagg i scoutdräkten. Eftersom det för två år sedan var väldigt jämnt i omröstningen vill vi lyfta frågan igen.

För två år sedan beslutades att regnbågs-t-shirten inte skulle ingå i den officiella scoutdräkten. På Demokratijamboree 2018 var det väldigt jämnt i omröstningen. Det stod ca 45% mot 55%, därför vill jag lyfta frågan en gång till.

Scouternas sociala medier framhäver redan stödjandet av HBTQIA+ i dagsläget och detta skulle då innebära ännu en knuff till förändring i samhället för att normalisera HBTQIA+.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Vi vill visa att Scouterna stöttar HBTQIA+ och att alla ska få vara sig själva genom att införa regnbågs-t-shirten i den officiella scoutdräkten. Detta blir en bekräftelse att svenska scouterna stöttar HBTQIA+.

Vi vill ändra i scouternas policydokument (B5) där det står “Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen är petroleumblå med scoutsymbolen i vitt väl synlig.” och därmed tillägga ”eller pridefärgerna.”

I och med detta vill vi normalisera synen på HBTQIA+ och vi vill visa att svenska Scouterna stolt stöttar detta.

Motionären föreslår stämman

att i Scouternas policydokument (B5) ändra så att det står “Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja. Färgen är petroleumblå med scoutsymbolen i vitt eller pridefärgerna väl synlig.”

MOTIONÄRER

Astrid Fredholm, Östersund Frösö scoutkår William Berglin, Östersund Frösö Scoutkår

Styrelsens svar till motion 1

Att stå upp för alla människors lika värde är en grundläggande del i Scouternas värdegrund och i vårt program. T-shirten med scoutsymbolen i regnbågsfärger tycker styrelsen är en positiv variation av scoutplagget som kan bäras med stolthet och som inspirerar till både goda samtal och reflektion. På många håll i landet är Scouterna en given del av olika Pride-firanden, och både barn och vuxna syns ofta i paraderna.

Förändringar av scoutdräkten, som är en av de viktigaste delarna i vårt symboliska ramverk, bör göras med försiktighet. För många varianter av scoutsymbolen gör arbetet att ladda den med Scouternas värderingar svårare. Styrelsen anser redan idag att den vita scoutsymbolen är laddad med alla människors, inklusive HBTQIA+, lika värde.

Slutligen menar styrelsen att som att-satsen är skriven skulle beslutet innebära att alla plagg som ingår i scoutdräkten behöva göras i två varianter, en med den vita scoutsymbolen och en med scoutsymbolen i regnbågsfärgerna. Detta skulle medföra en stor kostnad och ta resurser, som styrelsen vill använda till att utveckla Scouterna och ge fler barn och unga möjlighet till en meningsfull fritid, i anspråk.

Styrelsen föreslår stämman:

att avslå motionen

Motion 2: Utveckling av förtjänstmärken

BAKGRUND

Ett tunt och ganska tråkigt förtjänstmärkessystem och utmärkelser.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Utveckling och utökning av förtjänstmärken.

Borde finnas ett bredare utbud på förtjänstmärken och utmärkelser. Kommer ge den lokala scoutkåren att uppmärksamma duktiga och flitiga ledare och funktionärer på kårerna.

Motionären föreslår stämman

att Scouterna ska utveckla befintligt system för förtjänstmärken. MOTIONÄR

Fredrik Johansson Jägerbrink Ålems scoutkår

Styrelsens svar till motion 2

Scouterna har idag 13 olika förtjänstmärken och utmärkelser som har definierats på nationell nivå. Fyra av dessa är utformade så att kåren själv kan dela ut dem och två ytterligare kan kåren dela ut efter godkänd ansökan från Scouternas grupp för detta, Awards and Honors Committee. Övriga förtjänstmärken tilldelas för insatser på distriktsnivå eller nationell nivå efter godkänd ansökan. Information om detta finns på Scouternas hemsida.

De nationella förtjänstmärkena har en lång tradition bakom sig och det är ett mycket fint erkännande för den ledare eller funktionär som får ta emot ett. Det är dessutom så att det finns en mängd exempel på scoutkårer och distrikt som har inrättat egna utmärkelser för att tacka och uppmärksamma olika typer av insatser från sina medlemmar.

Styrelsen vill verkligen uppmana varje kår att använda sig av förtjänstmärken, ännu mer än vad som redan görs idag, och delar motionärens ambition att det är viktigt att uppmärksamma ledare och funktionärer. Samtidigt ser vi en risk att värdet av förtjänstmärkena tunnas ut om de blir ännu fler och ser inget behov av att utöka eller förändra de nationella utmärkelserna i dagsläget. Uppstår behov av förändringar i framtiden har Awards and Honors Committee ett stående uppdrag att föreslå sådana.

Enskilda scoutkårer kan även starta upp egna traditioner med utmärkelser av olika slag, vilket redan görs på många håll i landet.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 3: Rangordningsmärken

BAKGRUND

Avsaknaden av märken som visar vilken funktion en ledare eller scout har i kåren.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Införa rangordningsmärken för ledare och scouter, som till exempel patrull kårordförande, vice patrulledare m.m.

Motionären föreslår stämman

att uppdra åt Scouterna att utreda och ta fram märken för de olika funktionerna i en patrull. att uppdra åt Scouterna att utreda och ta fram märken för de olika funktionerna i en scoutkår.

MOTIONÄR

Fredrik Johansson Jägerbrink Ålems scoutkår

Styrelsens svar till motion 3

I scoutmetoden är patrullsystemet centralt som metod för att uppnå vår vision; unga som gör världen bättre. Kopplat till detta kan patrullroller eller ansvarsområden användas, tillfälligt eller mer permanent över exempelvis ett verksamhetsår. För att tydliggöra sådana roller kan märken, knappar, färger eller andra symboler användas, vilket också på ett naturligt sätt knyter in ett symboliskt ramverk i programmet.

Beroende på förutsättningar, typ av verksamhet och lokala traditioner, måste dock användandet av detta kunna variera. I en scoutkår provar en ny äventyrarscout att vara patrulledare varje möte och får PL-snodden att hänga runt halsen, i en annan scoutkår har patrullen valt en patrulledare för hela terminen och har ett särskilt märke fastsytt på scoutdräkten. Scouterna har inga ambitioner att detaljreglera detta utan ser som sin uppgift att utbilda och inspirera till användandet av patrullsystemet, som kan se ut på olika sätt.

Angående olika funktioner och ansvarsområden inom en scoutkår, bland unga vuxna och vuxna, ser vi behovet av fysiska märken för dessa roller som lågt. Vi bedömer att det dels kräver en mycket stor mängd olika märken som ska produceras, samtidigt som användandet kommer vara begränsat. För den scoutkår som önskar är det självklart en möjlighet att införa ett lokalt system. Styrelsen vill också poängtera att vi inom Scouterna inte rangordnar någon, oavsett ansvarsområde eller funktion.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 4: Införande av scoutbyxa

BAKGRUND

Saknar en scoutbyxa att använda tillsammans med scoutskjortan. Detta för att få en mer enhetlig och proper framtoning av scouterna.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Införande av långbyxa och kortbyxa till scoutdräkten. Inför två varianter av byxa. En sorts byxa som används vid ceremonier och högtidliga tillfällen. En byxa som används i den vardagliga verksamheten på scoutkåren och på arrangemang.

Motionären föreslår stämman

att Scouterna tar fram en långbyxa för ceremonier och högtidliga tillfällen till scoutdräkten att Scouterna tar fram en kortbyxa för ceremonier och högtidliga tillfällen till scoutdräkten. att Scouterna tar fram en långbyxa för vardagliga scoutmöten och aktiviteter.

att Scouterna tar fram en kortbyxa för vardagliga scoutmöten och aktiviteter.

att i Scouternas policydokument under B5 – Scoutdräkten ändra till ”Scoutdräkten består av Scouternas kort- eller långärmade t-shirt, kort- eller långärmade skjorta, eller pikétröja tillsammans med Scouternas byxor. Färgen är petroleumblå med scoutsymbolen i vitt väl synlig.

MOTIONÄR

Fredrik Johansson Jägerbrink Ålems scoutkår

Styrelsens svar till motion 4

Scoutdräkten används för att stärka vår identitet och är en del av Scouternas symboliska ramverk. En ambition vid utformandet av nuvarande scoutdräkt är att ha låga trösklar och verka för tillväxt och inkludering. Scoutdräkten är därför valbar mellan tre olika plagg (piké, skjorta eller t-shirt) utan inbördes rangordning, kombinerat med scouthalsduk. Att tillföra ytterligare plagg är att gå i motsatt riktning som varken skulle leda till att vi blir fler och mer inkluderande. Att tillverka, lagerhålla och sälja en byxa i olika modeller och storlekar kostar också pengar, som behöver finansieras antingen av den enskilde scouten eller av våra gemensamma pengar i Scouterna. Det leder således till att det blir en fråga om vem som har råd eller inte, alternativt neddragning av annan verksamhet inom Scouterna.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 5: Ny scoutuppslagsbok

BAKGRUND

Scoutuppslagsboken används flitigt ute i landets scoutkårer. Men denna upplaga har föråldrad information. Sen går den gamla upplagan knappt att få tag på.

Kommer ge scoutledare ett bra underlag att bedriva verksamhet. Bra grej att ge till nya ledare som aldrig varit involverade inom scouterna.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Införan av en ny scoutuppslagsbok.

Motionären föreslår stämman

att Scouterna tar fram en ny upplaga av Scoutuppslagsboken. MOTIONÄR

Fredrik Johansson Jägerbrink, Ålems scoutkår

Styrelsens svar på motion 5

Styrelsen instämmer i att Scoutuppslagsboken är ett av många älskat verktyg, och ett av Scouternas uppdrag som organisation är att stödja scoutledarna i att kunna bedriva riktigt bra scoutverksamhet särskilt vad gäller nya ledare. Att utveckla och anpassa detta stöd så det ligger i tiden är ett ständigt pågående arbete. Styrelsen delar dock inte motionärens idé om att det bästa sättet att möta detta behov är att allokera resurser för att producera just en nyutgåva av Scoutuppslagsboken.

Styrelsen menar att det mesta av det innehåll och kunskap som täcks av Scoutuppslagsboken, erbjuder vi redan idag våra scoutledare fast i annan mer tidsenlig förpackning och format. Scouternas förlag, tillsammans med programgruppen, har på senare år gett ut åldersgruppsböckerna ”Den stora spårarboken”, ”Upptäckten”, ”Äventyrarens handbok” med flera. Vi erbjuder också nya och gamla ledare ledarböckerna ”Ledaren – gör dig Redo” eller ”Glöd – Scouting på kristen grund” (för den som söker att utforska hur scouting och kristen tro kan sammanföras). Vi utvecklar kontinuerligt och driver flera e-tjänster/digitala plattformar där ledare och scouter kan få stöd och inspiration i sina uppdrag så som Aktivitetsbanken, där hundratals aktiviteter finns tillgängliga. Programgruppen förvaltar även Leda scouting-sidorna på Scouternas webb som kontinuerligt uppdateras med information för åldersgrupperna, tematiska områden så som inkludering, samhällsengagemang eller hur man gör scouting på distans – allt knutet direkt till Scouternas program.

2012 översatte Scouterna ”Speiderboka”, utgiven av Norges Speiderforbund, som är den norska motsvarigheten till Scoutuppslagsboken och säljs under namnet ”Redo för friluftsliv” i Scoutshop. Innehållet är något mer friluftsfokuserat än innehållet i Scoutuppslagsboken, men fyller på det stora hela samma funktion. Intresset har dock varit svalt hittills, och boken har inte sålt särskilt bra i Scoutshop.

Styrelsen menar därför att vägen framåt är att fortsätta utveckla de digitala kanaler vi erbjuder som verksamhetsstöd för våra scoutledare, och att fortsätta marknadsföra den moderna ledarlitteratur vi redan har. Detta arbete möjliggörs bäst genom att inte påbörja ett resurskrävande arbete med en nyutgåva av svensk scoutuppslagsbok.

Styrelsen föreslår stämman:

att avslå motionen

Motion 6: Bildstöd

BAKGRUND

I linje med anpassat ledarskap och att scouting är till för alla vill jag föreslå att Scouterna tar fram ett bildstöd som är anpassat för scouternas verksamhet. Det skulle vara ett bra redskap för ledare att använda på avdelningsmöte, hajker och läger för att göra tillvaron för barn och ungdomar med ex ADHD, autism, språkstörning, ännu ej läskunniga, annat modersmål etc. begriplig, hanterbar och meningsfull.

Scoutverksamheten kan vara otydlig och icke greppbar för barn med olika funktionsvariationer, främst inom NPF-området. Det saknas pedagogiskt stöd för ledare att kunna ge den struktur och tydlighet som dessa barn och ungdomar behöver. De verktyg som kan användas för att göra bildstöd har licens och har inte heller bilder som är anpassade för scoutverksamhet. Bilder på webben får inte användas hur som helst.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Ett scoutanpassat bildstöd för avdelningsmöte, hajker och läger som ser lika ut oavsett vilken kår du är med i. Då skulle scouting välkomna alla och våra ledare får ett bra stöd i sitt ledarskap. Ett bildstöd är en bild som symboliserar en viss aktivitet. Bilden kan vara tecknad eller ett foto. Bilderna på aktiviteterna sätts i den ordning som de ska genomföras som ett schema. Bilderna finns kvar under ex hela mötet eller under dagen på en hajk. Då blir det tydligt för alla vad som förväntas.

Motionären föreslår

att Scouterna utvecklar ett bildstöd som är scoutanpassat.

att bildstödet ingår som del i anpassat ledarskap.

att bildstödet antingen går att ladda ner för utskrift eller går att köpa som färdigt paket till kåren via scoutshopen.

MOTIONÄRER

Ingela Högborg Djupadals scoutkår

Ulf Nielsen, Djupadals scoutkår

Ulrika Selinder, Harlösa scoutkår

Eva Svanström, Hyby scoutkår, vice distriktsordförande Södra Skånes scoutdistrikt Erik Svanström, Luleå-Hertsöns scoutkår.

Anders Hellman, Trelleborgs scoutkår, ordförande Regionala utbildningsgruppen Södra

Therese Björk Gardell, Veberöds scoutkår

Styrelsens svar på motion 6

Alla funkar olika och vi vill att fler ska kunna vara med som sig själva i Scouterna. För att det ska vara möjligt behöver ledare kunskap, verktyg och förståelse att kunna möta barn och unga utifrån deras sätt att funka. Vi har under flera år arbetat framgångsrikt och målmedvetet med att utbilda våra ledare i att bättre möta de deltagare som har ADHD och autism. Detta arbete fördjupas nu i vårt pågående utvecklingsprojekt Funka olika, där bildstöd redan identifierats som ett viktigt pedagogiskt verktyg som vi behöver utveckla och implementera.

Styrelsen delar helt motionärernas uppfattning att bildstöd skulle göra hela scoutverksamheten mer tillgänglig och främjar alla barns delaktighet. Inom projektet Funka olika kommer därför ett pedagogiskt bildstödsmaterial att utvecklas och utformas inför Jamboree21 för att sedan implementeras som en del i vår ordinarie verksamhet. Materialet kommer givetvis att tillgängliggöras för medlemmarna genom Scouternas olika kanaler.

Styrelsen föreslår stämman

att bifalla motionen.

Motion 7: Sjunga schysst

BAKGRUND

Inom scouterna är sångstunder och lägerbål centrala ceremonier för gemenskap och stämning, men av tradition och gammal vana sjungs sånger vars texter inte är förenliga med Scouternas värderingar och som, när man faktiskt lyssnar på texten, kan vara gravt kränkande.

Jag föreslår att ett centralt arbete tar fram och granskar sånger och tillgängliggör dem som är förenliga med Scouternas värderingar och vision.

Scouterna som organisation arbetar mycket med att vara till för alla och verkar på en övergripande nivå för att alla ska känna sig välkomna och kunna vara sig själva. En försvårande faktor för detta arbete är när lägerbålssånger och andra sångstunder på avdelningar, i kårer och på utbildningar som scouterna arrangerar, innehåller sångtexter med kränkande innehåll, sexistiska formuleringar och andra beskrivningar som inte är förenliga med Scouternas värderingar. Det är ett problem att det inte finns någon central styrning av lämplighet för vissa sånger eftersom ceremonier och stämningsfulla situationer, när de inte är trygga, kan påverka scouter djupt och är mycket kränkande.

Vi kan inte fortsätta sjunga sånger med olämpliga texter för att ”vi alltid sjungit den” eller för att ”melodin är svängig”.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Jag vill införa en granskad sångsamling med ”Scouternas sångskatt” som är värdegrundsbaserad och rensad på sådant som är olämpligt. Det skulle hjälpa avdelningar och kårer att lätt hitta material till sånghäften och också kunna känna trygghet i att våra scouter inte av gammal vana lär sig sånger vars text ledare inte reflekterat över.

Om vi vill vara en tillgänglig och trygg verksamhet behöver detta genomsyra den faktiska verksamheten och inte vara en vision. Det är när vi gör (och sjunger) som vi visar vad vi verkligen står för och jag hoppas att vi aldrig står för ”What should we do with a drunken sailor? … put him in the bed with the captains daughter, she looks like an orangutang” för att ge ett exempel.

Motionären föreslår stämman

att Scouterna centralt (med hjälp från kårerna med insamling av sånger, låtar, ramsor och annat för sångstund och lägerbål) tar fram en digital och lättillgänglig bank med granskat material som är föreligger med Scouternas värdegrund.

MOTIONÄR

Katarina Warming Hammarby Sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 7

Scouterna är en organisation som vilar tungt på sin värdegrund och vi vill att alla scouter ska känna sig trygga i alla delar av vår verksamhet. Att delta i lägerbål och sångstunder ska vara en positiv upplevelse för alla scouter!

Styrelsen delar motionärens verklighetsbeskrivning att det förekommer att ”det av tradition och gammal vana sjungs sånger vars texter inte är förenliga med Scouternas värderingar och som, när man faktiskt lyssnar på texten, kan vara gravt kränkande”. Detta skall dock balanseras mot det faktum att Scouterna som organisation hyser ett stort förtroende för sina medlemmar. Vi är övertygade om att varje enskild scout, medlem och ledare, med ett kvalitativt och lättillgängligt centralt verksamhetsstöd kan avgöra vilka sånger, ramsor, rop etc. som är lämpliga i en verksamhet som vår. Detta verksamhetsstöd kan hjälpa ledare att reflektera över hur vi använder vårt symboliska ramverk och diskutera kring vad som är lämpligt eller inte.

Styrelsen föreslår stämman:

att avslå motionen.

att Scouterna tar fram ett digitalt, lättillgängligt stödmaterial som underlättar och möjliggör för scouter att sjunga sånger, låtar, ramsor och annat som är förenliga med vår värdegrund. Detta för att alla ska kunna delta tryggt i vår verksamhet, känna sig välkomna och kunna vara sig själva.

Motion 8: Motion om kaffekris

BAKGRUND

På flera på varandra följande Demokratijamboreer har det nu varit problem med att våra ombuds koffein- och sockerbehov inte har tillgodosetts tillräckligt väl för att garantera en kontinuerlig uppmärksamhet och ett korrekt röstförfarande på alla de komplexa yrkanden som förekommer under stämman.

Det har nu gått så pass långt att det hela har fått ett eget uttryck, nämligen #Kaffekris.

Motionären föreslår stämman

att en parameter som skall beaktas i valet av lokal till Demokratijamboreen är möjligheten att förtära kaffe och andra drycker i plenum.

att en kontinuerligt god tillgång på kaffe under hela stämmans gång skall tillgodoses för deltagarna på plats.

att även behovet av alternativa drycker för icke-kaffedrickare, till exempel juice och te, tillgodoses för deltagarna på plats.

att minst sju sorters kakor skall erbjudas i samband med kaffeserveringen.

att de kakor som serveras tillsammans med kaffet även ska inkludera minst ett veganskt alternativ och minst ett sockerfritt alternativ (dessa två alternativ kan utgöras av en och samma kaka).

MOTIONÄRER

Björn Larsson, Valla Scoutkår

Erik Cederberg, Gränslösa Scoutkår

Jakob Maleus Cederäng, Kallhälls Scoutkår Petra Gustafsson, Träkvista Sjöscoutkår Holger Cederberg, Träkvista Sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 8

Det är nu femte gången vi möts för Demokratijamboree och Scouternas stämma och styrelsen är mycket glad över att mötet lockar så många scouter från hela landet. Det stora antalet gör dock att vi är beroende av, när stämman hålls fysiskt, att hitta lokaler som rymmer alla ombud och vi har märkt att det ofta innebär begränsningar i form av förhållningsregler vi inte kan påverka.

Inför varje Demokratijamboree görs en upphandling och förhandling med flertalet aktörer som erbjuder den typ av lokaler vi eftersöker. Många praktiska parametrar beaktas i processen:

• Vi behöver en tillräckligt stor sal med tydlig scen för plenum, mindre hörsalar för beredningsgrupper, stora korridorer för påverkanstorg och inte minst bra ytor för häng och spontana diskussioner.

• Deltagarnas behov av sovplatser, mat och fika måste kunna tillgodoses bra och prisvärt.

• Lokalen bör vara på en lättillgänglig plats i en stad som är enkel att ta sig till.

• Det samlade priset för lokal, mat och andra kostnader får inte vara för högt då vi vill hålla

deltagaravgiften så låg som möjligt.

Varje år har Scouterna fått göra avkall på vissa saker för att tillgodose andra. Exempel på detta är att många kongressalar inte tillåter dryck i plena eller kräver att allt fika måste säljas av deras eget kafé. Det har då trots dessa brister bedömts vara den bästa lokalen för ändamålet jämfört med alternativen i upphandlingen.

Styrelsen håller med motionärerna om att det är oerhört viktigt med ett tillgodosett fikabehov. Det är redan idag en viktig parameter i upphandling av lokal, men ibland måste det ske omprioriteringar. Styrelsen tror också att det skapar onödiga begränsningar i att hitta en lämplig lokal om förtäring i plenum är ett krav.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 9: Motion om talartidens fördelning mellan könen

BAKGRUND

På tidigare Demokratijamboreer har vi upplevt att talartiden i plenum dominerats av personer som vi, utifrån vår bakgrund, identifierat som män. Även med hänsyn tagen till fördelningen av ombudens antal mellan könen har talartidens fördelning upplevts som skev.

Att en grupp av människor tar en icke representativ andel av talartiden i anspråk är ett demokratiskt problem då det innebär att andra grupper tvingas stå tillbaka.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Vi skulle gärna se att vi scouter arbetar systematiskt för en demokratisk fördelning av talartiden under en Demokratijamboree.

Motionären föreslår stämman

att talartidens fördelning i plenum under Scouternas stämma registreras på ett systematiskt sätt.

att talartidens fördelning redovisas tydligt, lättillgängligt och utan onödiga dröjsmål efter att stämman avslutats. Denna redovisning bör ske både i absoluta siffror och viktat med hänsyn till könsfördelningen bland ombuden.

MOTIONÄRER

Björn Larsson, Valla Scoutkår

Petra Gustafsson, Träkvista Sjöscoutkår Erik Cederberg, Gränslösa Scoutkår

Jakob Maleus Cederäng, Kallhälls Scoutkår

Styrelsens svar på motion 9

Scouterna har under lång tid aktivt arbetat med att utveckla stämman till att bli mer inkluderande och möjliggöra så att alla som vill får komma till tals. Att flytta ut diskussionen från plenum och talarstolen till VoteIt, påverkanstorg och beredningsgrupper är exempel på detta och det har också visat sig att det påverkat upplevelsen av Scouternas demokrati positivt. Men mötesformer löser inte hela problemet och vi delar motionärernas uppfattning om att en snedfördelad talartid påverkar demokratin negativt. Bästa sättet att åtgärda detta bör vara att tydligt belysa problemet och skapa förståelse och reflektion. Diskussion kring denna motion tillsammans med en tydlig redovisning av talartidens fördelning i plenum hoppas vi skapar förändring. Styrelsen ser också positivit på att även andra aspekter än kön skulle kunna belysas, exempelvis ålder.

Liknande mätningar som föreslås göras på Scouternas stämma har tidigare gjorts på flera av de gamla scoutförbundens stämmor och förekommer på många andra organisationers årsmöten. Härifrån kan vi lära.

Styrelsen föreslår stämman

att bifalla motionen.

Motion 10: Motion om Scouternas kommunikation

BAKGRUND

Vid Demokratijamboree 2018 togs följande beslut:

”att kommunikationen på ett mer representativt sätt ska spegla vårt symboliska ramverk samt Scouternas anseende och rykte av gemene man.” – Motion 21: Scouternas kommunikation, #motionaren-58.

Beslutet att Scouternas kommunikation på ett representativt sätt ska spegla vårt symboliska ramverk är ett beslut som vi applåderar.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Däremot anser vi att Scouterna ska vara fria att kommunicera på det sätt som vår organisation anser lämpligt oavsett vad gemene man tycker eller tror om oss.

Motionären föreslår stämman

att tidigare nämnda beslut rivs upp.

att Scouternas kommunikation på ett representativt sätt ska spegla vårt symboliska ramverk.

MOTIONÄRER

Björn Larsson, Valla Scoutkår

Erik Cederberg, Gränslösa Scoutkår

Lina Ottosson, Viggbyholms Sjöscoutkår Jakob Maleus Cederäng, Kallhälls Scoutkår

Styrelsens svar på motion 10

På Scouternas stämma 2018 beslutades att Scouternas kommunikation på ett mer representativt sätt ska spegla vårt symboliska ramverk samt Scouternas anseende och rykte av gemene man.

Styrelsen vill respektera tidigare fattade demokratiska beslut men ser också att det finns ett syfte i att ytterligare förtydliga att kommunikationen skall spegla vårt symboliska ramverk.

Vårt symboliska ramverk och våra värderingar är kärnan av scouting, och detta speglas i vår kommunikationsplattform – det vill säga det dokument vi jobbar efter i vår kommunikation. Den bygger på strategin som vi gemensamt fastslagit, och hjälper och stöttar kommunikationen från Scouterna i stort så väl som för enskilda kårer. Kommunikationsplattformen sammanfattar helt enkelt vilka Scouterna är och vad vi gör, vad vi står för och vad som får oss att brinna! Den tycker vi att vi borde fortsätta använda oss av, och utveckla.

Det finns en stor mångfald i hur vi kommunicerar, och det vill vi såklart uppmuntra. Scouternas kommunikation och utvecklingen av den är en process, som ständigt anpassas och förbättras. För att verkligen göra skillnad behöver vi fortsätta att aktivt arbeta med bilden av oss och de budskap vi kommunicerar till olika målgrupper. Vi vill också arbeta med att förändra eventuell felaktig eller föråldrad bild som gemene man kan ha av scouterna. I detta arbete måste vi vara grundade i vilka vi är.

Framåt arbetar vi bland annat med sponsorer som en ny målgrupp, gentemot vuxna som är potentiella ledare och för att befästa vår roll som en barn- och ungdomsorganisation som jobbar för rätten till en meningsfull fritid.

Allt detta genomsyras av det Scouterna är – vårt symboliska ramverk. Vår kommunikation utgår alltså både från bilden som redan finns av oss, och av bilden vi vill förmedla. Med hjälp av vår kommunikationsplattform kan vi berätta om vår verksamhet på ett modernt och inkluderande vis, och samtidigt utgå från de vi är!

Styrelsen föreslår stämman

att avslå första att-satsen att bifalla andra att-satsen

Motion 11: Motion om sabotage

BAKGRUND

Vi upplever att det under de senaste stämmorna har utvecklats en kultur av att begära voteringar och rösträkning i frågor som en känner starkt för, även om utfallet av den tidigare röstningen var fullständigt glasklar för alla andra i rummet.

Detta tröttar ut ombuden och gör att stämman blir långdragen, vilket i sig är ett demokratiproblem då många ombud tyvärr har långa resvägar och är tvungna att lämna Demokratijamboreen före stämman är avslutad när denna typ av gärningar slösar bort tid i onödan

Det gör även stämman tråkigare att delta i som ombud, då det upplevs som att enstaka personers ovilja att acceptera glasklara beslut får styra över en stor mängd människors tid.

Fem minuters försening på stämman betyder i snitt att en person slösar bort en hel arbetsvecka i mantimmar för resten av stämman, och något vi alla bör vara överens om är att våra ideellas timmar är det värdefullaste vi har som organisation.

Nu har problemet minskat betydligt i och med att digitala system likt VoteIT används, och omröstningar därmed inte tar lika lång tid som vid traditionell rösträkning, där vi tidigare kunde slösa bort hela månader i mantimmar räknat, men likväl känner vi att det här är en viktig fråga att ta upp.

Motionären föreslår stämman

att begäran om votering, rösträkning eller röstgranskning i en fråga där utfallet blir att samma resultat som tidigare fastställs med nio tiondelars majoritet eller mer skall betraktas som sabotage.

att det ombud som utövat sabotage skall bli omedelbart hänvisad till att sitta i en för ändamålet speciellt avsedd “skamvrå” under en av mötesordförande bestämd tidsperiod, dock minst 10 minuter.

att skamvrån skall vara försedd med ett lämpligt urval av motiverande citat och en samling självhjälpsböcker på temat “att hantera ett nederlag och gå vidare”.

MOTIONÄRER

Björn Larsson, Valla Scoutkår

Erik Cederberg, Gränslösa Scoutkår

Jakob Maleus Cederäng, Kallhälls Scoutkår Petra Gustafsson, Träkvista Sjöscoutkår Holger Cederberg, Träkvista Sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 11

Styrelsen håller med motionärerna om att det är mycket viktigt att det finns en god möteskultur när vi träffas för stämma. Det handlar om att låta alla komma till tals och ha förståelse för andras åsikter, inte nyttja härskartekniker och att inte medvetet sabotera mötet genom att obstruera eller göra det onödigt krångligt. Oavsett hur mycket regler vi sätter upp så står och faller mötet med deltagarnas goda vilja och strävan efter ett lyckat demokratiskt möte.

En del i vår organisations övergripande uppdrag är att verka för demokrati och mångfald. Vi vill att samhället ska vara mer demokratiskt för unga, något som också omfattar oss själva. En annan grundläggande del i Scouterna är att lära genom att göra, learning by doing. Kombinationen av dessa två fundament kan måhända ibland leda till en längre stämma.

Vi tror på att en stark och positiv möteskultur leder till ett bättre möte. Därför är vi alltid intresserade av idéer och förslag på hur vi kan jobba proaktivt med kulturen och på ett bra sätt belysa beteenden som upplevs som dåliga. Att i förhandlingsordningen begränsa fundamentala demokratiska verktyg såsom votering tror vi däremot inte på. Dels tror vi inte att det ger önskad effekt och dels skulle det öppna upp en negativ praxis kring begränsningar i demokratin. Vi yrkar därför avslag på motionen i sin helhet.

Styrelsen vill även belysa att det ibland är mycket svårt att höra utfallet av en acklamation beroende på var i lokalen en befinner sig. Det finns även fall där det mer exakta utfallet av omröstningen är av intresse även om majoritetens vilja är tydlig. Låt oss inte för snabbt dra slutsatsen att begäran om votering sker av illvilja.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 12: Motion om ändring av stämmans arbetsformer BAKGRUND

Inför Demokratijamboree 2018 hade arbetsgruppen lagt ner mycket arbete på att förbereda en arbetsform som skulle fungera så bra som möjligt på Demokratijamboree.

Trots detta lades det bara dagarna innan Demokratijamboreen skulle hållas förslag på att skrota den arbetsform som arbetsgruppen föreslagit.

Detta beteende upplever vi som mycket respektlöst mot arbetsgruppen och det arbete de investerat sin ideella tid i.

Otryggt för både ombud, deltagare, arbetsgrupp och funktionärer som då inte vet hur arbetsformen kommer att se ut.

Försvårande för ombud och funktionärer i deras stämmoförberedelser då olika arbetsformer kräver olika förberedelser.

Motionären föreslår stämman

att yrkanden som rör stämmans arbetsformer inte får inkomma senare än 1 månad innan stämmans öppnande, förutsatt att handlingar som beskriver den planerade arbetsformen funnits tillgängliga i minst två veckor.

MOTIONÄRER

Björn Larsson, Valla Scoutkår

Erik Cederberg, Gränslösa Scoutkår

Jakob Maleus Cederäng, Kallhälls Scoutkår Petra Gustafsson, Träkvista Sjöscoutkår Holger Cederberg, Träkvista Sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 12

Styrelsen tycker det är positivt att frågeställningen kommer upp till diskussion. Tiden innan stämman såväl som tiden för själva mötet behöver en god möteskultur, oavsett vilken mötesform som används, för att bli så demokratisk som möjligt. Bakom förslaget till förhandlingsordning (stämmans arbetsformer) ligger många timmars diskussioner och avvägningar. Större förändringar av

mötesformen är något som inte görs lättvindigt utan diskuteras, stöts och blöts utifrån många olika perspektiv. De ska dessutom fungera med stämmans förutsättningar i övrigt.

Styrelsen förstår vilken poäng motionärerna vill föra fram. Diskussionen kring hur vi genomför våra stämmor kommer alltid att vara aktuell och styrelsen anser att dagens utrymme att förändra förslaget på förhandlingsordning i sin helhet inför varje stämma bör kvarstå. Med nuvarande stadgar så har dock stämman suveränitet att besluta vilken mötesform som skall användas och så anser styrelsen att det bör vara även i framtiden, med respekt för att stämman är vårt högsta beslutande organ. Det är dock tydligt att oavsett hur mycket regler som potentiellt skulle kunna sättas upp så står och faller mötet med deltagarnas goda vilja, strävan efter att lyckas med vår demokrati och respekt för våra gemensamma förutsättningar.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 13: Motion om scoutshoppens verksamhet

BAKGRUND

Det har på tidigare Demokratijamboreer motionerats om vilka specifika produkter Scoutshoppen ska föra, ner till en så absurd nivå som detaljer kring hur sömmar kring fickorna på ett visst plagg ska se ut.

Även om vi uppskattar övriga medlemmars genuina intresse för Scoutshoppens verksamhet ser vi problem med att stämman detaljstyr shoppens verksamhet.

Shoppen får svårt att svara på marknadsförändringar när shoppen är låst till stämmobeslut.

Shoppen kan tvingas till oförsvarligt dyra affärer som en följd av ett stämmobeslut som verkade rimligt när det togs, men som sedan blivit inaktuellt.

Motionären föreslår stämman

att alla medlemmar ges möjlighet till att kontinuerligt lämna feedback till Scoutshoppen angående dess verksamhet och sortiment på ett enkelt sätt.

att alla tidigare stämmobeslut som rör detaljstyrning av plaggs utformning, exklusive nuvarande dräktordning, rivs upp. Även tidigare beslut om scoutshoppens sortiment rivs upp.

att Scoutshoppen ges fullständigt självbestämmande över sitt sortiment.

att Scoutshoppen, om den INTE medges fullständigt självbestämmande över sitt sortiment, ges i uppdrag att ta fram en majolica-färgad mankini med scoutsymbolen i vitt och inkludera denna mankini i det permanenta sortimentet.

MOTIONÄRER

Björn Larsson, Valla Scoutkår

Erik Cederberg, Gränslösa Scoutkår

Jakob Maleus Cederäng, Kallhälls Scoutkår Petra Gustafsson, Träkvista Sjöscoutkår Holger Cederberg, Träkvista Sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 13

Scoutshop har redan idag en ständig dialog med medlemmar och andra angående sortiment och prissättning. Det sker i telefon, via e-post, på fysiska arrangemang eller i sociala medier. Under 2020 har Scoutshop dessutom genomfört en kundundersökning. Allt detta är något som shoppen kommer fortsätta med.

Styrelsen delar motionärernas intentioner om att Scoutshops sortiment inte borde detaljstyras av enskilda stämmobeslut. Shoppen har dock inte ett fullständigt självbestämmande, utan dess uppdrag fastställs av Scouternas styrelse och generalsekreterare, med utgångspunkt från aktuell strategi och verksamhetsplan. Det är ett tvådelat uppdrag, att dels tillhandahålla scoutdräkt, märken och programmaterial, och dels genom försäljning av bland annat friluftsutrustning och profilplagg bidra med ekonomiska resurser till resten av Scouterna. Styrelsen är också ur demokratisk synvinkel mycket tveksam till att riva upp tidigare beslut.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 14: Motion om uppdragna utredningar

BAKGRUND

Vi upplever att de senaste demokratijamboreerna har uppdragit en mängd saker åt styrelsen att utreda när Demokratijamboreen inte enkelt har kunnat komma överens, som ett slags sätt att ”komma ur” jobbiga frågor och skjuta dessa på framtiden.

Vi ser också att detta eventuellt kan bli ett problem om styrelsen blir tvungna att lägga en alltför stor del av sitt engagemang på att utreda dessa frågor. Eftersom styrelsens tid är ideell bör den värderas mycket högt.

Dessa utredningar riskerar att gå ut över det viktiga strategiska styrelsearbetet som vår organisation så väl behöver, och därigenom påverka verksamheten negativt.

Vi känner därför att en utredning om hur många utredningar som styrelsen rimligen kan uppdras av en stämma att utreda vore på sin plats.

Motionären föreslår stämman

att uppdra åt styrelsen att utreda hur många utredningar en stämma rimligen kan uppdra åt styrelsen att utreda innan de uppdragna utredningarna går ut över det styrelsearbete som finns utöver att bedriva dessa utredningar på uppdrag av stämman.

att denna utredning skall resultera i en mycket utförlig rapport med en maximal längd av etthundraett ord att redovisas i samband med handlingarna till Demokratijamboree 2022.

MOTIONÄRER

Björn Larsson, Valla Scoutkår

Erik Cederberg, Gränslösa Scoutkår

Lina Ottosson, Viggbyholms Sjöscoutkår Petra Gustafsson, Träkvista Sjöscoutkår Jakob Maleus Cederäng, Kallhälls Scoutkår Holger Cederberg, Träkvista Sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 14

Styrelsen håller med motionärerna om att det är en trend att det ges fler och fler utredningsuppdrag under stämmorna. Detta blev inte minst tydligt under Scouternas stämma 2018 då ett stort antal utredningsuppdrag lades på styrelsen.

Att utreda frågor är i sig inte negativt eftersom frågor då undersöks mer noggrant och bättre beslut kan fattas. Det som styrelsen upplever som utmanande är att många utredningsuppdrag från stämman saknar tydlighet i vad utredningen skall användas till – det blir en utredning, men det stannar där. En utredning kan exempelvis ligga till grund för en av styrelsen beslutad förändring, eller att nästkommande stämma skall kunna ta ställning till en sakfråga med utredningen som utgångspunkt. Användningsområdet för utredningen saknas ofta när beslutet fattas.

Det är omöjligt att säga hur många utredningar en stämma kan uppdra åt styrelsen eftersom tidsåtgången beror på många olika faktorer. Däremot vill styrelsen uppmana till eftertanke kring vad ett utredningsuppdrag faktiskt skall resultera i när dessa föreslås.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 15: Ny, enklare och mer tidsenlig scoutsång

BAKGRUND

Scouterna är en rörelse i ständig utveckling, men vi upplever att vår scoutsång inte har utvecklats i takt med tiden. Att den är ungefär 100 år gammal det märks både i texten och musiken. Det är dags för en ny sång med modernare musik och text och som är lätt att sjunga och spela både inne och ute. Därför behöver ett förslag till ny scoutsång tas fram till nästa stämma.

En gemensam sång för alla scouter kan skapa bra sammanhållning när vi träffas från olika kårer, men då måste den vara lätt och rolig och sjunga och innehållet måste kännas bra. Dagens scoutsång har en gammaldags melodi och textens innehåll är nationalistisk på ett sätt som känns igen från tiden före andra världskriget. På samma sätt som scoutlagen omformulerats för att passa i en förändrad värld behöver vi också en ny scoutsång som känns lätt och rolig att sjunga, som är lätt att kompa till på gitarr när man är på läger och lägerbål och som går att sjunga starkt så det hörs även när man är utomhus.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Stämman bör ge styrelsen i uppdrag att ta fram ett eller flera föslag till en ny scoutsång som kan antas som den nya scoutsången vid nästa stämma. Den nya scoutsången bör vara lätt att sjunga och spela och funka både inomhus och utomhus. Sångens text och musik bör vara något så när tidlös, men kännas modern på 2000-talet. Förslaget eller förslagen bör skickas ut så scoutkårerna har möjlighet att testa innan ny sång väljs.

Motionären föreslår stämman

att stämman ger styrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till ny scoutsång som kan antas vid nästa stämma.

MOTIONÄRER

Magnus Hultegård & Malin Torgestad Utmanarledare Berga scoutkår

Styrelsens svar på motion 15

Scouterna har i dagsläget inte någon officiell scoutsång som är knuten till organisationen, och styrelsen är tveksamma till att organisationen har behov av en sång, som dessutom skulle antas genom ett stämmobeslut. Styrelsen är medveten om att Scoutsången, eller De svenska Scouternas sång, används och sjungs av många scoutkårer. Men långt ifrån alla scouter har en egen erfarenhet av just den sången, eller kan relatera till en sådan företeelse som ”den officiella scoutsången”. Styrelsen är precis lika angelägna som motionärerna om att Scouterna bör vara en rörelse i ständig utveckling och att vi ska utvecklas i takt med tiden. Därför vill vi värna den mångfald av sånger som finns i vår rörelse, där traditionerna varierar mellan kårer, samverkansorganisationer och olika landsändar. Styrelsen vill också passa på att bjuda in till egen reflektion kring vilka sånger som är förenliga med vår värdegrund, och därmed möjliggör för alla scouter att inkluderas i vår gemenskap.

Styrelsen föreslår stämman:

att avslå motionen.

Motion 16: Till minnet av 22nd World Scout Jamboree 2011

BAKGRUND

Underhåll och information kring 22nd WSJ minnesmonument på lägerområdet, Rinkabyfältet.

Idag underhålls 22nd WSJ minnesmonumentet genom ”hang arounds” från Fjälkinge Scoutkår. Markägarbyten och lägerplatsbyte gör att ansvaret behöver ses över.

Ett exempel är att underhåll läggs som uppdrag på distrikt.

Ett exempel för information är 2nd WSJ i Danmark 1924 www.historisksamling.dk/mindestenen/ Lägerstadsnycklarna är idag placerade i entrén på Region Skånes Rådhus i Kristianstad, men

tillhörande informationstavla är undangömd i en sidokorridor och minnesmonumentet okänt i informationscentret, som dessutom inte får någon hjälp genom sökningar på nätet.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÄÖRÄNDRA

Ansvar för framtida underhåll av 22nd WSJ minnessten och informationen om monumentet via Scouterna.se och Kristianstads infocenter bör klarläggas och fastställas.

Uppdraget bör till delar vara klart till 10-års-jubiléet för 22nd WSJ sommaren 2021 i samband med Jamboree21.

Ansvariga för underhåll och information (även uppdateringar) så att scouter som vill ta del av 22nd World Scout Jamboree i Sverige får en positiv upplevelse på plats och på nätet. Då detta var ett internationellt åtagande bör det sättas i ett sådant sammanhang. Bildmontage på monument att besöka skulle säker ge en ökad nyfikenhet på att besöka platser och ta del av större arrangemang.

MOTIONÄREN FÖRESLÅR STÄMMAN

att styrelsen får i uppdrag att utarbeta hur Scouterna långsiktigt ska underhålla minnesmonument och informera om det största scoutlägret genom tiderna i Sverige (Scouterna.se, övriga hemsidor, wiki, scoutmuseerna, länkningar, digitala kartor, sevärdheter, Kristianstads kommun ….)

MOTIONÄRER

Bo-Kenneth ”Knutte” Knutsson, Eksjö Scoutkår, Head of Block Wood WSJ2011 Marie Reinicke, lägerchef WSJ2011

Göran Hägerdal, lägerchef WSJ2011

Hans Sandblad, DO Norra Smålands Scoutdistrikt

Anders Bernberg, VDO Norra Smålands Scoutdistrikt

Lars Carlsson, Värings Scoutkår, Ansvarig Site Service WSJ2011 Malin Wendel KO Fjälkinge/Trolle Ljungby Scoutkår

Ingela Eriksson KO Väringe Scoutkår

Maria Kihlbaum, KO Eksjö Scoutkår

Ursula Scheibling, Eksjö Scoutkår

Dalle Berglund Tyringe Scoutkår, Snapphane Scoutdistrikt Camilla Braun Sekr Fjälkinge/Trolle Ljungby Scoutkår Christer Magnusson, Fjälkinge Scoutkår ”hang arounds” Nils-Ove Nilsson, Fjälkinge Scoutkår ”hang arounds”

Styrelsens svar på motion 16

Styrelsen välkomnar engagemanget för minnesmonumentet för World Scout Jamboree 2011 som invigdes under Jamboree17 och ställer sig positiva till att hitta en långsiktig lösning för hur detta skall förvaltas. Genomförandet av världsscoutjamboreen 2011 är tveklöst det största projektet någonsin inom svensk scouting och något som vi gemensamt kan känna stolthet över både nationellt och internationellt. Att långsiktigt etablera en webbplats som informerar kring lägret och hur det går att besöka monumentet är också något som styrelsen ställer sig positiva till. Det finns också mycket informativt material (minnesbok, slutrapport med mera) som kan digitaliseras och publiceras.

Styrelsen ser dock att Scouterna skulle ha svårt att påverka vart Kristianstad kommun och Region Skåne väljer att placera saker som de fått i gåva rent fysiskt, dessutom när det rör sig om en byggnad som de själva rår över. Att lägerstadsnycklarna är placerade i entrén till rådhuset ser dock styrelsen som en positiv gest från dessa organisationers sida.

Styrelsen föreslår stämman

att bifalla motionen.

Motion 17: Scouthistorik

BAKGRUND

Idag finns endast fragmentariska initiativ till att samla vår historik. Oftast förs våra större arrangemang i projektform och avslutas med en projektrapport som inte är utformad för marknadsföring och hög tillgänglighet i efterhand. Varken Scoutmuseerna eller någon annan verksamhet har idag något uttalat samlat nationellt ansvar. För att museerna ska kunna innehålla en heltäckande historik är det nödvändigt att projektledningarna för större arrangemang också har i uppdrag att stödja museerna med material (dokument, bilder, märken, prylar…) och samla in relevant material i samband med att större arrangemang genomförs som underlag till historisk dokumentation. Söker man på Scouterna.se så hittar man inget på något av de större lägren såsom Jubileumsläger 1927, Tullgarn 1938, Tromtölägret 1964, Stegeborg 1965, NordJamb 1975, Scout86, Natura 93, Rover Moot 1996, Scout 2001, Jiingijamborii, WSJ 2011 och Jamboree 17.

Att samla in underlag i efterhand blir oftast så tidskrävande att man avstår. Det känns också viktigt för vår identitet att vi känner våra rötter och lär av historien för att planera för framtiden men också vara närvarande i nuet.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Ansvar för att synliggöra/tillgängliggöra/systematisera scouterna i Sveriges historiebeskrivning på t ex Scouterna.se och andra digitala forum.

Ansvariga behövs för systematisk hantering av Scouternas dokumentation av sin verksamhet för historiebeskrivning (även uppdateringar). Varje organisation bygger sitt berättigande på värderingar, handling och resultat. Värderingar är beständiga över tid men både handlingar och resultat glöms snabbt bort om de inte bevaras på ett strukturerat sätt. Även vår historik har sitt berättigande i vår modell: vad+varför=hur.

Motionären föreslår stämman

att styrelsen får i uppdrag att utarbeta hur Scouterna långsiktigt ska hantera historisk nationell scoutdokumentation (Scouterna.se, övriga hemsidor, wiki, scoutmuseerna, länkningar, digitala kartor, sevärdheter, Kristianstads kommun ….)

MOTIONÄRER

Bo-Kenneth ”Knutte” Knutsson, Eksjö Scoutkår, Head of Block Wood WSJ2011 Hans Sandblad, DO Norra Smålands Scoutdistrikt

Anders Bernberg, VDO Norra Smålands Scoutdistrikt

Lars Carlsson, Värings Scoutkår, Ansvarig Site Service WSJ2011 Malin Wendel KO Fjälkinge/Trolle Ljungby Scoutkår

Ingela Eriksson KO Väringe Scoutkår

Maria Kihlbaum, KO Eksjö Scoutkår

Ursula Scheibling, Eksjö Scoutkår

Dalle Berglund Tyringe Scoutkår, Snapphane Scoutdistrikt Camilla Braun Sekr Fjälkinge/Trolle Ljungby Scoutkår Christer Magnusson, Fjälkinge Scoutkår ”hang arounds” Nils-Ove Nilsson, Fjälkinge Scoutkår ”hang arounds”

Styrelsens svar på motion 17

Redan sedan nuvarande Scouterna bildades 2012 har Arkiv- och Museigruppen funnit som en ideell arbetsgrupp, med ett tydligt uppdrag att bevara och sprida svensk scoutings historia. Gruppen var en naturlig fortsättning på motsvarande verksamhet som redan fanns i dåvarande Svenska Scoutförbundet och som verkat i årtionden, men som sedan 2012 inkluderar all scouting i sitt uppdrag, oavsett ursprung.

Arkiv- och Museum ansvarar långsiktigt för såväl bevarande, genom sin arkivverksamhet, som för tillgängliggörande, genom sin museiverksamhet. Museet är dels en fysisk plats, som finns i Stockholm, dels en digital plats, som finns på internet. Arkiv- och museigruppen har använt, och använder sig av, just det ”hur” som motionärerna efterfrågar, i form av bland annat processer och rutiner.

Som det mesta inom vår verksamhet bygger arbetet på ideella krafter, som gör ett imponerande arbete. Det är därför självklart att saker sker i oregelbunden takt och att det behöver prioriteras i arbetet. Att dokumentera och sprida vår rika historia är ett ändlöst arbete, det finns tusentals historier, personer, dokument och saker att arbeta med.

På senare tid har inriktningen förskjutits mot att fokusera på digitalisering och på så sätt öka möjligheten för så många scouter som möjligt, men även allmänheten, att ta del av de stora samlingar som finns. Detta är ett arbete som ligger i linje med motionens intention att tillgängliggöra mer för fler, men som också tar mycket tid och engagemang i anspråk. Arkiv- och museigruppen har dock ett stort behov av påfyllning i sina led, bland annat medlemmar med digital kompetens.

Styrelsen föreslår stämman

att bifalla motionen.

Motion 18: Motion om när Scouternas stämma ska genomföras

BAKGRUND

När nya riksorganisationen Scouterna bildades fanns det många roliga idéer på saker som kunde göras annorlunda i den nya organisationen. En av dessa idéer var möjligheten att kunna lägga stämman redan under slutet på sommaren. Scouternas stadgar är skrivna så att Stämman måste genomföras innan novembers utgång, vilket gör att stadgarna inte bara medger utan också skapar förutsättningarna för att hålla årsmötet redan i augusti-september. Bokslut och verksamhets- berättelser ska hinna bli klart vilket dock är rimligt att dessa är klara oavsett under våren.

Men varför? Jo, det är fortfarande varmt och ljust ute. Det skapar möjligheten för de som vill bo i tält, workshops och program kan hållas utomhus. Det gör också så vi kan synas mer på orten som vi har vår stämma i. Ett större lokalt engagemang och arrangemang ger också förutsättningar för att ta stämman till nya höjder. Ca hälften av deltagarna på stämman är inte ombud, Scouternas stämma är mer än bara ett årsmöte.

Ett årsmöte där man hyr stor mötessal och även matsal är inte nödvändigtvis någon skillnad i budget, men det skulle med största sannolikhet ge en helt annan känsla. Vi tror på idéen att just mötet är inomhus, vi ska ha så goda förutsättningar för att genomföra den demokratiska processen, men vi kan samtidigt utnyttja de sista varma helgerna för detta stora arrangemang.

Att genomföra stämman i slutet på sommaren kan genomföras en gång på test som vi sedan kan utvärdera i lugn och ro inför nästa stämma.

Som vi ser det finns det endast ett frågetecken kring genomförandet och det är exempelstadgarna för Scoutkårerna som innehåller att det är varje scoutkårs årsmöte som beslutar om vilka ombud som skickas till Scouternas stämma. Säg att en scoutkår har sitt årsmöte på hösten så måste de 1 år innan besluta om sina ombud. Rent praktiskt är det dock enkelt för en scoutkår att lösa detta genom att delegera den uppgiften till sin styrelse, de har ändå valt sin styrelse för att driva scoutkårens administrativa verksamhet. Att stoppa flytten av Scouternas stämma till en bättre tidsperiod med det argumentet att det inte går på grund att distrikt och kårer inte hinner välja ombud visar på en ovilja att se lösningar.

Motionären föreslår stämman

att Scouternas styrelse får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att lägga stämman i slutet på sommaren.

att Scouternas stämma önskar att stämman 2022 genomförs i slutet på sommaren.

MOTIONÄR

Mikael Ordenius Trollbäckens Scoutkår, Tyresö Tobias Hedlund Umeå Scoutkår

Joacim Loa Ahlqvist Mölndals Scoutkår

Anton Karlsson S:t Örjans Scoutkår Borås Daniel Åkerlund Råå Sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 18

Styrelsen uppskattar alla idéer om hur rörelsens demokratiska processer kan förbättras. Det är naturligt att frågorna diskuterades som flitigast inför Scouternas första årsmöte 2012, men även de senaste åren har mycket fokus lagts på omfattande utvärderingar och demokratiutredningar ledda av arbetsgrupper som tänkt, analyserat och föreslagit förändringar och många av dessa har genomförts. Den senaste större förändringen var införandet av beredningsgrupper 2018.

I stadgarna anges att ”§5.7 Ordinarie möte med Scouternas stämma ska hållas vartannat år före november månads utgång på ort och tid som bestäms av Scouternas styrelse.”

Det finns således inga stadgemässiga hinder att hålla stämman tidigare än vad som gjorts historiskt och det var, precis som motionärerna påpekar, något som diskuterades i samband med bildandet av Scouterna. Frågor som berör hur det passar in med andra demokratiska möten inom Scouterna samt huruvida vissa delar av året är mindre lämpade på grund av att de då konkurrerar med läger eller andra aktiviteter som försvårar eller förenklar deltagande eller praktiskt genomförande undersöker styrelsen gärna närmare.

Däremot anser styrelsen att det blir svårt att redan vid sittande möte uttrycka önskemål om att flytta stämman, då det är att föregå utredningens slutsatser.

Värt att nämna är att Scoutforum, arrangemanget som genomförs de år som det inte hålls Demokratijamboree och Scouternas stämma ofta hålls i slutet av sommaren och tar formen av ett scoutläger. Konceptet har varit uppskattat och bör kunna vara vägledande för hur en tidigarelagd stämma kan se ut och upplevas.

Styrelsen föreslår stämman

att bifalla första att-satsen. att avslå andra att-satsen.

Motion 19: Scouting för alla i praktiken

BAKGRUND

Inför Världsscoutjamboreen i USA 2019 uppmärksammades det ett fall där Riksorganisationen Scouterna valt att neka en scout att delta på arrangemanget.

I media framställdes det att det berodde på att scouten i fråga hade en diagnos och att arrangemangsansvariga kände att de inte kunde tillgodose behovet.

Oavsett vad orsaken till beslutet var så blev det tydligt från responsen från allmänheten, som har en positiv bild av vår organisation, nu ifrågasatte om den bilden vi gett utåt stämde med hur det framställdes i media.

Denna historia anser motionärerna, bör mana till reflektion och eftertänksamhet hos oss som organisation i hur vi ska arbeta i framtiden för att i praktiken kunna erbjuda scouting för alla samtidigt som vi värnar om energin hos de ideella vuxna som deltar i verksamheten.

Vi är medvetna om att det finns många perspektiv att ta hänsyn till i denna fråga, men det här är något vi kommer stöta på igen, varför vi tycker det är viktigt att påbörja en öppen och rak dialog för att hitta lösningar.

Risken vi ser annars är att barnen/ungdomarna med särskilda behov och deras vårdnadshavare istället väljer att dölja de särskilda behoven och att dessa upptäcks av ledarna och innebär för dem en ökad belastning både psykiskt och fysiskt.

I slutändan handlar det om att, efter bästa förmåga, leva upp till vårt löfte om att Scouting är för alla, samtidigt som vi värnar om våra ideella vuxna.

Motionären föreslår stämman

att förbättra tydligheten kring vilka krav som ställs på deltagare i Riksorganisationen Scouternas nationella arrangemang.

att undersöka och sätta upp riktlinjer på nationella arrangemang så att barn och ungdomar med särskilda behov kan delta.

att undersöka om och verka för att det på internationella arrangemang finns möjlighet att delta med särskilda grupper med t.ex. färre deltagare och/eller fler ledare/stödpersoner.

MOTIONÄRER

Fredrik Arbegard Kallhälls Scoutkår Alicia Baric Jonsered Scoutkår NSF Björn Lindberg Roslags-Näsby Scoutkår Rufus Rune Örnsbergs Scoutkår

Åsa Jensen Lilla Edets Scoutkår

Nicklas Wolter Kortedala Scoutkår

Moa Wolter Kortedala Scoutkår

Markus Beyer Helsingborgs Spanarkår

Lovisa Ehrencrona Friberg Kortedala Scoutkår Linda Myrstrand KFUM Scout Ljungskile Mikael Fröjd Landeryd Scoutkår

Styrelsens svar på motion 19

Styrelsen håller med motionärerna om att det är ett både nödvändigt och engagerande uppdrag för Scouterna nationellt att kämpa för att scouting är för alla, samtidigt som vi värnar om våra ideella vuxna resurser. Precis som motionärerna beskriver, så kräver detta pågående förbättringsarbete, reflektion och eftertänksamhet både hos var och en av oss som är ledare, men även hos oss som organisation: hur gör vi egentligen för att tillsammans och i praktiken kunna erbjuda scouting för alla, samtidigt som vi värnar om energin hos de ideella vuxna som deltar i verksamheten? Det är en fråga som vi behöver ställa oss om och om igen – men vi behöver också vara överens om att en så pass komplex fråga kommer att behöva besvaras på olika sätt vid olika tillfällen. Det kommer alltid att finnas olika förutsättningar som föreligger under en dialog mellan ideella ledare, ideella funktionärer, deltagare och Scouterna.

Styrelsen menar att det finns goda möjligheter både att öka tydligheten och kommunikationen kring vilka krav som ställs på deltagarna på våra olika nationella arrangemang, och vi ställer oss också positiva till att undersöka och sätta upp riktlinjer för nationella arrangemang så att barn och ungdomar med särskilda behov i möjligaste mån kan delta.

Redan idag arbetar arrangemangsgruppen med mål- och normmedvetet för att möjliggöra deltagande ur ett funka olika-perspektiv. Utgångspunkten är alltid en nära dialog mellan deltagaren och ledaren med deltagarens behov av anpassningar för ögonen, och ett lösningsorienterat förhållningssätt. Vi är oerhört stolta över att till exempel ha hittat fungerande möjligheter för rullstolsburna scouter, och scouter med olika neuropsykiatriska funktions-diagnoser att genomföra det utmanande arrangemanget Explorer Belt. Vidare arbetar arrangemangsgruppen systematiskt med utbildning av våra arrangemangsledare, där delar av utbildningen handlar om hur vi skapar ökad tillgänglighet, men också om hur vi gör vårt ideella engagemang hållbart.

Styrelsen föreslår stämman:

att bifalla motionens första och tredje att-sats.

att avslå motionens andra att-sats till förmån för följande att-sats:

”att undersöka och sätta upp riktlinjer på nationella arrangemang som tydliggör hur vi kan individanpassa verksamheten för att det ska finnas arrangemang och aktiviteter för barn och ungdomar med särskilda behov och förutsättningar.”

Motion 20: Dags för Scouterna att träda fram!

BAKGRUND

I ett samhälle utan oändliga resurser krävs ständiga prioriteringar. Dessa prioriteringar sker på alla plan i vårt land. Från sammanhanget i den lilla förvaltningen i en kommun till större frågor på nationell nivå i vår Riksdag. För att få vara med och dela på kakan gäller det att hålla sig framme. Nu är det Scouternas tur!

Scouterna i Sverige har, precis som vi ska, kämpat, varit kreativa, varit lojala, ställt upp, engagerat oss och skapat förutsättningar för att våra barn och unga ska få den bästa verksamhet som finns för barn och unga. Detta trots att samhällsutvecklingen har inneburit att förutsättningarna för att bedriva scoutverksamhet, både lokalt och nationellt, blivit allt tuffare. Listan kan göras lång på utmanande förändringar som varit till vår nackdel. Stanna upp och fundera; under de senaste 5 åren, vilka politiska eller beslut fattade av en tjänsteman har varit till gagn för vår verksamhet både lokalt och nationellt? Sannolikt kan du komma på flera negativa beslut.

Vårt allt tuffare föreningsklimat har kommit till sin spets nu under pandemin när läger ställts in och bidragen till verksamheten hastigt blivit betydligt mindre med risk för framtida påverkan. I dialogförsök med myndigheter under pandemin fick inte Scouterna eller våra samverkansorganisationer möjlighet att komma till tals när andra idrottsorganisationer fick undantag inskrivna i rekommendationer.

DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Nu måste vi komma upp på agendan och in i mötesrummen hos beslutsfattarna.

För att, på ett sportsligt sätt, få en chans att fortsätta bedriva vår fantastiska verksamhet behöver vi medvetandegöra vår verksamhet i många sammanhang. Det är lätt hänt att snegla på andra organisationer som lyckats få regelverk, skatteregler och hela bidragssystem att vara skräddarsydda för sin verksamhet. Nu är det dags att regelverk och förmåner Scoutifieras.

Arbetet med att få politiker och tjänstemän att förstå att Scouterna är en viktig aktör för vårt samhälles utveckling måste ske på alla plan. I hela Sverige och lokalt. Det ska ta fart nu och vi måste inse att detta arbete är lika viktigt som att arrangera läger, utveckla vårt program och att driva rekryteringskampanjer.

Vi vill med denna motion kraftsamla våra gemensamma resurser så att samhället ger oss plats att växa!

Motionären föreslår stämman

att Scouternas styrelse tillsammans med nationella och regionala kanslier upparbetar nätverk i civilsamhället med organisationer och myndigheter, vars beslut kan påverka och förbättra förutsättningar för scoutverksamhet.

att över tid bibehålla, bearbeta och utveckla dessa kontakter och aktivt utöva påverkan i de frågor styrelsen väljer att prioritera till gagn för vår verksamhet.

att sprida kunskapen om hur effektivt påverkansarbete kan bedrivas på distrikts- och kårnivå. MOTIONÄRER

Erik Carlsson, Distriktsordförande Stockholms Scoutdistrikt Johanna Arnoldsson, Distriktsordförande Stockholms Scoutdistrikt Monica Johansson Distriktsordförande Birka scoutdistrikt

Anders Tholsson Distriktsordförande Södertörns scoutdistrikt Valdemar Eriksson, Verksamhetschef Vässarö

Cecilia Gozzi Kanslichef, Distriktskansli region Stockholm

Styrelsens svar på motion 20

Styrelsen instämmer i att det förändrade samhällsklimatet kräver ett bredare angreppsätt när det kommer till hur vi arbetar externt. Att utveckla vår samhällsnärvaro är en nödvändighet för att säkerställa förutsättningar för vår nuvarande och framtida verksamhet. Genom att förmedla till makthavare de positiva effekter scouting har på enskilda individer, och därmed samhället i stort, kan vi få med vår verksamhet i deras medvetande. Detta kräver en långsiktig närvaro, ett tydligt budskap och synlighet mot de aktörer vi vill påverka. Scouterna behöver nå ut på alla nivåer då ett kommunalt beslut lika mycket som en lagförändring i riksdagen direkt eller indirekt påverkar scoutkårernas möjlighet att erbjuda unga äventyr och kompisar, och vår vision om unga som gör världen bättre.

Motionen ligger helt i linje med delar av den föreslagna verksamhetsplanen under strategiområdet ”Scouterna ska utvecklas till förebilder”. Det är hög tid för Scouterna att träda fram och göra vår röst hörd genom påverkansarbete som förs långsiktigt och strategiskt för största möjliga förändring. Styrelsen ser motionen som ett verktyg för att vi ska nå de två målen;

”Scouterna som organisation ska bidra med en stabil plattform som barn och unga kan luta sig mot och hjälpa dem att höja sina röster för att bli lyssnade på. Scouterna ska underlätta och driva påverkansarbetet för att skapa en bättre värld. På så sätt vågar fler barn och unga säga sin mening och bidra.”

samt att,

”75% av Sveriges politiska beslutsfattare på alla nivåer, till exempel kultur- och fritidsförvaltningar, regioner, riksdag, tycker att scoutverksamheten bidrar positivt till det egna samhället och stöttar verksamheten efter bästa förmåga.”

Styrelsen föreslår stämman:

att bifalla motionen.

Motion 21: Motion till Scouternas stämma 2020 ang. policydokumentet från 2019-09-13; alkohol och narkotika

BAKGRUND

Scouternas policydokument avseende alkohol och narkotika från 2019-09-13 är formulerad så här: ”B3 Alkohol och narkotika

All verksamhet inom scouterna skall kännas trygg och säker för alla inblandade, unga som vuxna. Därför ska alla Scouternas arrangemang vara fria från alkohol. Med detta menas både nationella arrangemang och läger samt löpande verksamhet i lokala kårer och distrikt. Detta gäller alltså både arrangemang enbart för scouter och sådana som är öppna för allmänheten, där Scouterna står som arrangör.

När man representerar Scouterna på aktiviteter som någon annan arrangerar får man inte dricka alkohol. Vi är förebilder i hur vi agerar och reflekterar därför över vår syn på alkohol. Därför uppträder man självklart inte berusad

All verksamhet i Scouterna ska vara helt fri från narkotika med undantag för användning av narkotika som är föreskriven för medicinering.”

Det är nu en del år sedan vi i SSF i mitten på 1980-talet såg oss tvungna att revidera ett liknande beslut om totalförbud vad gäller alkohol. Totalförbudet upphävdes redan stämman efter som det beslutades. Ett skäl var att det visade sig precis som nu att beslutet inte efterlevdes. Det räcker inte med att bara fatta beslut och sedan förvänta sig att de följs utan att vara förankrade i rörelsen.

Scoutrörelsen är en barn- och vuxenorganisation med fokus på barn och ungdom, det innebär att scouting för våra vuxna medlemmar blir en livsstil som gäller både i och utanför möteslokalen, med eller utan scoutskjortan.

Scouterna är i sig ingen nykterhetsorganisation, men det finns scouter som är organiserade inom nykterhetsrörelsen och de skall respekteras för detta.

Att inte dricka alkohol eller helt avstå från t.ex. kött, läsk eller godis är i sig inget föredöme. Det visar bara att man av olika skäl vill avstå från något. Men att visa på måttlighet och gott omdöme är däremot föredömligt.

Att få tacka nej är lika självklart som att få tacka ja och ett nej skall alltid respekteras. DETTA VILL MOTIONÄREN FÖRÄNDRA

Vi kan inte se att ledare som har en ledarträff eller är på ett arrangemang/tillställning med ledare och roverscouter inte skall kunna dricka exempelvis öl eller vin. Det måste vara den särskilda situationen och omdömet som avgör när man kan nyttja alkohol eller ej.

Om varje medlemskår själva utarbetar en egen alkoholpolicy, så innebär detta att varje kår också måste skaffa sig en genomreflekterad syn på bruket av alkohol.

Motionären föreslår stämman

att första och andra stycket i nuvarande policy tas bort och ersätts med följande under rubriken Alkohol:

”Alkohol ska inte förekomma vid aktiviteter med scouter under 18 år. När man representerar Scouterna får man självfallet inte uppträda berusad. När man representerar Scouterna bör man också beakta sin roll som förebild och ha en genomreflekterad syn på alkohol.”

att Scouterna skall rekommendera att varje medlemskår utarbetar och implementerar en egen alkoholpolicy.

MOTIONÄRER

Björn Julius Malmö sjöscoutkår Tommy Svensson Malmö sjöscoutkår Per Spjut Ljungens sjöscoutkår

Lars Jonasson Karlstads sjöscoutkår Emil Nilsson Malmö sjöscoutkår

Styrelsens svar på motion 21

På Scouternas stämma 2014 antogs en alkoholpolicy som till skillnad från tidigare syn på alkohol inom scoutrörelsen i Sverige inte gjorde skillnad på unga och vuxna. Motionärerna menar att det borde vara upp till var och en att bedöma när man som vuxen kan nyttja alkohol eller ej. Motionärernas ståndpunkter och policyns bakgrund skiljer sig därmed genom synen på frihet. Många far illa på grund av alkohol vilket gör att vi tycker att den frihet som vi vill uppnå i det här fallet är frihet att få slippa, inte frihet att få dricka. Att skapa en trygg miljö för alla innebär att alkohol inte ska förekomma i några sammanhang.

Cirka 400 000 barn och unga i Sverige beräknas växa upp i hem med vuxna som missbrukar alkohol och många fler barn och vuxna far illa just på grund av alkoholens baksidor såväl i Sverige som i andra länder. Styrelsen anser att Scouterna ska erbjuda en fristad för dessa barn och unga och att deras behov ska prioriteras över behovet av att dricka alkohol i scoutverksamheten. Scouternas alkoholpolicy syftar till att göra Scouterna till en miljö fri från alkohol.

En annan aspekt av att tillåta alkohol när samtliga deltagare är över 18 år är farhågan att det skulle dela upp verksamheten. Under ett arrangemang eller en ledarsamling skulle det kunna krävas att det sattes en åldersgräns på just 18 år om det fanns tankar på att det skulle serveras alkohol. Vi ser väldigt få tillfällen då det skulle vara motiverat att ha en 18-årsgräns i vår verksamhet av några andra skäl. Här ser vi att återinförandet av en 18-årsgräns skulle ha tydliga negativa effekter på våra unga.

När den nuvarande policyn antogs var bakgrunden att vår verksamhet ska vara trygg och säker för alla som deltar på våra arrangemang – både barn och vuxna. Det handlar om synen på scouting och vilka normer vi vill ha i organisationen. Att dricka alkohol ser vi inte som en del av det, inte heller när alla som scoutar tillsammans har fyllt 18 år. Vi tror att alkoholen begränsar potentialen i det vi kan åstadkomma som rörelse. Det handlar alltså inte om en enskild persons rätt att dricka alkohol, utan synen på vår interna kultur.

Styrelsen ser inte att motionen framför något argument som gör att organisationen har anledning att göra något annat ställningstagande idag än 2014 när policyn antogs. Styrelsen menar också att medlemmarnas vilja i frågan har varit tydlig då även stämmorna 2016 och 2018 har bekräftat ställningstagandet från 2014 genom att avslå liknande motioner.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

Motion 22: Trygga möten, arrangemang och verksamheter – även för vuxna

SAMMANFATTNING

I Scouterna tar vi bra hand om våra barn, men ofta alldeles för dåligt hand om våra vuxna, som ibland riskerar att fara illa i scoutverksamheten. För att leva i scoutlagens anda bör vi erbjuda bättre stöd till vuxna som drabbats av konflikt, mobbning, utbrändhet och andra arbetsmiljörelaterade problem på både kår-, distrikts- och nationell nivå. En del drabbade upplever brist på skyddsnät inom organisationen och det är inte ovanligt att den drabbade har större förväntningar på hjälp och stöd från Scouterna Riks än vad Scouterna idag av resursskäl och mandat kan leva upp till. Mitt förslag är att utarbeta en lösning som liknar arbetslivets motsvarighet till skyddsombud.

BAKGRUND

Inom Scouterna ligger vi i framkant på att erbjuda trygg och säker verksamhet för våra barn och unga. Som scoutledare är jag otroligt stolt över att vara ledare i en rörelse som tar ungas trygghet och säkerhet på allvar och att vi genom Trygga Möten arbetar aktivt både med att förebygga och synliggöra övergrepp på barn i olika former i vår verksamet. Det är min uppfattning att den verksamhet som scouterna bedriver på kårnivå är en av föreningslivets allra bästa och tryggaste barn- och ungdomsverksamheter. Konflikter och kränkningar mellan barn, eller mellan barn och ledare på kårnivå brukar snabbt fångas upp av kårstyrelsen som numera har kunskap och verktyg för att agera.

Jag upplever dock att på andra områden, exempelvis på distriktsnivå, har Scouterna en bit kvar att vandra. Distriktens verksamhet har ofta ett stort fokus på arrangemang, läger och kurser och bland funktionärer och kursledare förekommer det av och till konflikter som förväntas hanteras antingen av kursteamen själva eller som eskaleras till exempelvis distriktsstyrelsen som i sin tur förväntas gå in och hantera situationen. Inte sällan är distriktsstyrelsen helt oförberedda på detta och i många fall saknas också kompetensen och erfarenheten att hantera denna typ av konflikter vuxna emellan. I några fall kan detta sluta riktigt illa.

I en del distrikt är verksamheten till och med så omfattande att man anställer eller arvoderar lägerledare etc. Med detta följer också ett arbetsgivaransvar och ett arbetsmiljöansvar enligt svensk lagstiftning. Det är inte helt ovanligt att distriksstyrelsens ledamöter inte känner till att de är solidariskt ansvariga enligt lag för exempelvis arbetsmiljön. Detta kan leda till obehagliga överraskningar och intressekonflikter.

Inte heller ideellt arbetande ledare/funktionärer skall behöva fara illa i vår verksamhet. Trots det sker det av och till. De flesta situationer löses i samförstånd, men när en av parterna i konflikten exempelvis är just distriktsstyrelsen, anställda eller andra distriktsfunktionärer uppstår ibland problemet med att sitta på för många stolar samtidigt och olika intressen kolliderar och kan eskalera konflikten. För att råda bot på detta krävs ett stärkt skydd för ledare. Scouternas värdegrunder och vår scoutlag måste även gälla ledare på alla nivåer i alla lägen.

Motionären föreslår stämman

att Scouternas styrelse ges i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta en funktion inom scoutrörelsen som kan liknas vid arbetslivets skyddsombud.

att Scouternas styrelse efter att ha utrett frågan och om det bedöms lämpligt ges mandat att inrätta denna funktion utan att återrapportera till kommande stämma.

att det föreslagna ”skyddsombudets” ansvar skall vara att företräda enskilda ledare och funktionärer samt att ta tillvara deras behov och intressen vid kris och konflikt.

att styrelsen också skall verka för att det läggs tillrätta byråkratiskt (alltså i stadgar och avtal mellan Scouterna och sina motparter) så att ”skyddsombudet” får de mandat/fullmakter som krävs för att kunna agera mot alla parter, exempelvis distrikt, för att kunna skydda den utsatte och sätta in åtgärder utan att behöva söka mandat.

MOTIONÄR

Patrik Redgård, Ledare i Månstorps Scoutkår & Staffanstorps Scoutkår i Djurslöv

Styrelsens svar på motion 22

Motionen belyser en viktig fråga för Scouterna som organisation och en förutsättning för vår verksamhet. Liknande frågeställningar har lyfts vid tidigare stämmor. Detta har bland annat resulterat i projektet ”Hållbart engagemang”, som syftar till att identifiera vad som skapar förutsättningar för ett hållbart ideellt engagemang inom Scouterna och vilka verktyg, processer och stöd som behöver komma på plats.

En förstudie har genomförts under februari – april 2020 och i skrivande stund arbetar en projektgrupp med att skapa koncept och ramar för hur Scouterna ska komma igång att arbeta med och för ett hållbart ledarskap och engagemang för ideella. De första stegen kommer bl.a. att innehålla en implementering av verktyget MOVIS, Management of Volunteers in Scouting, framtaget av WOSM, samt en uppdragsmiljöpolicy. Uppdragsmiljöpolicyn kommer att implementeras med start hösten 2020.

Ambitionen är att detta arbete på sikt ska fortsätta lokalt och regionalt.

Vi värderar mycket högt att alla kan vara med, samtidigt som vi vet att alla inte kan delta i alla arrangemang eller ha vilka uppdrag som helst. Detta är något som utmanar vårt ledarskap och som vi behöver arbeta vidare med parallellt med tankar om hållbarhet och inkludering.

Detta återspeglas i den föreslagna verksamhetsplanen i målet:

”70% av våra ledare och frivilliga upplever att de har ett hållbart engagemang där de får kraft och energi.”

Vi har en ungdomsverksamhet för ungdomar, av ungdomar med stöd av vuxna som arbetar ideellt. Dessutom en verksamhet med mycket höga ambitioner som uttrycks i Scouternas vision och uppdrag.

Vårt fokus är de unga och deras utveckling, där vuxna stöttar på olika sätt. Därför är Trygga möten framtaget. I Trygga mötens första stycken på webben skriver vi;

”Trygga möten syftar till att barn ska vara trygga på sin fritid. Det handlar också om sådant som att vara en schysst kompis, deltagare emellan och att ledare har kunskap och mod att agera om något händer.”

Trygga möten är ett kraftfullt verktyg och ett starkt varumärke både inom och utanför Scouterna.

Styrelsen ställer sig dock tveksamma till modellen med ett ”skyddsombud” som skall få en formell roll att agera gentemot framförallt andra ideella. Grunden i ett ideellt uppdrag är att du har möjlighet att avsluta det om det av olika anledningar inte känns bra. I de fall där det föreligger en anställning eller arvodering från ett distrikt eller kår så är det helt riktigt att det föreligger ansvar för exempelvis arbetsmiljö. Scouterna har dock inte mandat att gå in och styra över detta då kårer och distrikt är självständiga organisationer.

Styrelsen föreslår stämman

att avslå motionen.

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL SCOUTERNAS STYRELSE

I arbetet med att sätta samman ett förslag på styrelse så har vi hela tiden fokuserat på gruppen och individernas förmåga att sätta gruppen först. Vi har valt att bygga ett team som utifrån var och ens olika förmågor skall komplettera varandra och kunna arbeta bra tillsammans. Vårt förslag bör därför ses en helhet som individerna skapar, utifrån de olika medlemmarnas kompetenser, förmågor och erfarenheter. Bland de nödvändiga kunskaperna som Scouternas styrelse måste ha, har vi prioriterat strategisk kompetens och erfarenhet av ledningsuppdrag samt en vilja att utveckla ledningsrollen. Vi anser att det är viktigt att förstå ekonomiska samband och att kunna samverka i ett team, både ge och ta från och till alla. Vi har också tagit hänsyn till erfarenhet från Scouting på alla nivåer, kön, ålder och bostadsort samt annan erfarenhet från roller och verksamhet utanför scouting. Valberedningen föreslår att styrelsen även denna period skall bestå av nio personer, varav fem övriga ledamöter. Vi har tillsammans med nuvarande styrelse bedömt att det är en lagom storlek. Då tre av de valda har avsagt sig sina uppdrag under mandatperioden med omedelbar verkan finns det just nu bara sex kvarvarande ledamöter. Vi har trots det försökt balansera behovet av kontinuitet med behovet av succession. Vi tror på att sätta upp en plan på en försiktig men planerad succession så att även nästa stämma står inför ett lagom behov av förnyelse. I grunden innebär det att vi borde ha en plan att aldrig ersätta bägge/alla med samma uppdrag samtidigt. Vi tror också att man behöver mer än en period för att säkert kunna tillföra något och har uppmanat de för nyval att se sitt uppdrag som minst två perioder långt, gärna längre än så. Årets förslag till styrelse innehåller därför sex nya och tre för omval. Valberedningens förslag till nyval av bägge ordföranden syftar till att väsentligt förändra sättet att leda verksamheten så att alla i styrelsen både kan och får medverka samt att vidareutveckla styrelsens förmåga att arbeta strategiskt. Vi vill ge resurser och tid till att fortsätta den påbörjade förändringen av styrelsens roll och arbetssätt sedan tidigare stämmor. I detta ligger att verka mer långsiktigt och strategiskt samt säkerställa att det operativa utvecklas av Generalsekreterare. Vi har resonerat på ett liknande sätt vad gäller successionen när det gäller vårt förslag till International Commissioner. Det tar tid att komma in i det internationella arbetet men det är också ett uppdrag för två att dela på, även för den nationella delen av det internationella uppdraget.

Valberedningens förslag

Ida Texéll, ordförande – Nyval
Född: 1980
Kår: Sollentuna Norra
Samverkansorganisation: Scouterna
Bostadsort: Sollentuna
Jobbar som: Kommundirektör Upplands-Bro kommun

Ida har haft förmånen och äran att i hela sitt liv få arbeta i räddningstjänsten och inom kommunal verksamhet. Det har handlat om att leda organisationer som skapar hållbara samhällen, som gör människors vardag bättre men som också står upp för mänskliga fri- och rättigheter. Hon och hennes kollegors insatser har gjort att människor kan leva bra liv. Ida har också varit medlem i regeringens delegation att utveckla en handlingsplan för Sveriges genomförande av Agenda 2030, bl.a. genom att vägleda med goda exempel. Det var ett uppdrag för att stödja och stimulera Sveriges genomförande av FN: s globala mål för hållbar utveckling. Ida har ett normbrytande ledarskap. På Framtidgalan 2015 blev hon utsedd till Årets Ledare, bl.a. med motiveringen att hon genom sin förmåga att vara nyskapande lyckats konkretisera och förtydliga verksamhetens uppdrag och mål. Ida använder såväl sin kompetens som sin färgstarka personlighet till att som ledare utveckla verksamheten och inspirera sina medarbetare till att göra sitt bästa varje dag. I utmanande tider behövs modiga människor som vågar stå upp för människors värdighet och som med passion tar ställning för hur vi tillsammans kan göra jorden till en bättre plats, vilket även kan utveckla Scouterna.

Viktor Lundqvist, ordförande – Nyval
Född: 1985
Kår: Trollhättans Scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Trollhättan
Jobbar som: Projektledare Trollhättan Energi

Viktor har nu varit ledamot i styrelsen under två år och har tidigare varit ideellt engagerad i ett flertal av Jamboreerna, senast som Jamboreechef på Jamboree17. I dessa uppdrag har fick Viktor också en god kunskap om och insikt i Scouternas organisation och hur visionen och strategin kan omsättas i praktiskt arbete. De senaste årens engagemang både i verksamheten och i styrelsen, har gett Viktor en bra bild av de utmaningar och möjligheter som finns hos Scouterna. Det handlar både om den interna organisationen och kulturen men även hur de yttre faktorerna och samhället i stort påverkar Scouterna.  För Viktor är en modern, samhällsengagerad och breddad scouting viktigt. Den skall byggas på de demokratiska principer som Scouterna har. Barnens och de ungas perspektiv måste vara det som är vägledande i den verksamhet Scouterna har och de beslut som fattas, både på nationell nivå och hemma i scoutkåren. Viktor är civilingenjör inom energisystem och arbetar som projektledare med anläggningsprojekt. Viktor bidrar med fortsatt utveckling av Scouternas beslutsprocesser och med kontinuiteten som är viktigt för ett effektivt styrelsearbete. Viktor har under de senaste två åren utöver scoutengagemanget, flyttat till Trollhättan, bytt jobb och fått barn. På fritiden ägnar han sig dessutom mycket åt sin trädgård där kökslandet blir större för varje år.

Joel Bergstrand, International Commissioner WOSM – Omval
Född: 1996
Scoutkår: Valsätrakyrkans scoutkår och Västerkyrkan Lund
Samverkansorganisation: Equmenia
Bostadsort: Lund
Jobbar som: Student på Lunds universitet mot en civilingenjör i datateknik

Joel började i scouterna i Valsätrakyrkans scoutkår i Uppsala. Som tonåring började han som scoutledare och gick Ska’ut. Efter gymnasiet var han aktiv i utbytesorganisationen YFU och drev bl.a. flera av organisationens årsmöten och volontärshelger. Inom scouting har Joel varit aktiv både nationellt och internationellt med ett uppdrag i Equmenia nationella scoutstag, medlem i WOSM Europas arbetsgrupp för extern representation och där fört WOSM:s talan i EU, FN och Européen Youth Forum i frågor om frivilligt arbete, unga, fred och säkerhet samt icke-formell utbildning. På förvaltningsmötet 2019 blev Joel invald i styrelsen som Scouternas International Commissioner WOSM. Utanför sina ideella engagemang inom scoutrörelsen studerar Joel till civilingenjör i datateknik vid Lunds universitet. Innan han påbörjade den utbildningen läste han idéhistoria under ett år. Joels personlighet kan summeras som en tänkande och underhållande scout. När han inte studerar eller arbetar ideellt så spelar han brädspel, träffar vänner och fascineras över de positiva avtryck den svenska och globala scoutrörelsen lämnar efter sig i stort och smått.

Linn Ternefors, International Commissioner WAGGGS – Nyval
Född: 1988
Kår: Västerviks scoutkår Samverkansorganisation: NSF Bostadsort: Västervik
Jobbar som: Student

Linn har bred erfarenhet av scoutarbetet, både som ideell och anställd. Hon har arbetat på NSF som verksamhetsutvecklare, administratör och senast som generalsekreterare. Med detta i bagaget tillför hon ett brett nätverk och perspektiv från en samverkansorganisation samt kunskap om hur scouterna kan skapa goda förutsättningar för våra anställda. Linn drivs av att skapa förutsättningar för människor att växa och utvecklas. Andra människors tankar väcker hennes nyfikenhet där hon har en förmåga att se och sammanföra olika personers perspektiv till en helhet. Linn kan beskrivas som diplomatisk, en egenskap som är nyttig i rollen som International Commissioner WAGGGS. Linn är också mån om att unga människor ska få göra sin röst hörd i vår organisation och att de ska få stöd i att utmana sig själva utifrån sina egna förutsättningar. Att skapa mötesplatser mellan människor och kulturer, där dialog och nyfikenhet står i fokus, är också något som Linn brinner för. Just nu är Linn föräldraledig med familjens andra barn. Parallellt med den ledigheten studerar hon Organisation och ledarskap på distans via Linnéuniversitetet.

Albin Junhede, ledamot – Nyval
Född: 1991
Kår: Veberöds scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna och KFUM Bostadsort: Malmö
Jobbar som: Chef för Global master data

Albin är civilekonom och med en bred bakgrund från scouting på både lokal, distrikts, nationell och internationell nivå. Idag är han aktiv i Veberöds scoutkår och bor i Malmö. Albin tror på hållbarhet, människor och processer. Detta kommer från en lång tid inom Scouterna, stort engagemang i Pride rörelsen och ett yrkesliv där han driver förändringar på en global nivå. Genom åren har han jobbat mycket med ekonomifrågor, data och digitalisering där ett värdebaserat ledarskap har varit grunden i ledarrollen både för honom själv och hans team. I sin yrkesroll har Albin erfarenhet av roller som specialist, projektledare, förändringschef, personalchef (flera direktrapporterande) och global ledningsmedlem. För närvarande arbetar Albin som Globalt ansvarig för produkt och materialdata med flera direktrapporterande. Albin drivs att få skapa förändring, tillsammans med andra människor, som i slutändan skall gynna helheten. Uppvuxen i Stockholm bor han nu i Skåne efter ett par rundor utomlands. Vardagen delar han mellan familj & vänner, kontoret, scoutkåren (gärna i skogen), engagemang i olika rörelser och olika träningsaktiviteter.

Dimitrij Aleshkov, ledamot – Nyval
Född: 1983
Kår: Helsingborgs scoutkår
Samverkansorganisation: Scouterna
Bostadsort: Helsingborg

Jobbar som: Serieentreprenör för att förändra utbildningsbranschen Dimitrij är relativ ny i scouting då han engagerade sig som förälder till tre aktiva barn. Tack vare sina döttrar som är scouter blev han aktiv i Helsingborgs scoutkår för knappt fyra år sedan. Det har han framförallt varit med att hjälpa till med diverse projekt men nu också ledamot av kårstyrelsen. Dimitrij är född och uppväxt i Ukraina där han fortfarande har ett flertal olika engagemang. Han verkar inom IT och Datautbildning, både i Sverige och Tyskland där han tidigare har bott. Dimitrij driver flera initiativ där man skall lära barn och vuxna programmering och entreprenörskap. DimitrijP är utbildad Dataingenjör och har jobbat inom IT i mer än 15 år både inom större svenska, internationella bolag, olika myndigheter samt med ett antal olika start-ups. Föreningslivet är viktig del av Dimitrijs vardag där han både är aktiv som medlem men också har ett antal olika styrelseuppdrag. Förutom familjen med scouting samt allt runt IT han har några hobbys, som geocaching, schack och origami samt att resa och se mer.

Hanne Nordqvist, ledamot – Nyval
Född: 1993
Kår: Vässarö scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm
Jobbar som: Politisk sekreterare

Hanne är född och uppväxt i Malmö men flyttade till Stockholm två år sedan. Hon har varit aktiv i Friskis&Svettis, i simklubben RAN, som ledare på konfirmationsläger, aktiv i Rädda Barnen och Tjejjouren i Malmö samt ordförande i elevråd och elevkår och verksamhetsledare för Brightful i Malmö (en organisation som jobbar med att sudda ut fysiska och psykiska barriärer). Efter flytten till Stockholm har hon blivit aktiv som skribent i FUF (Föreningen för utvecklingsfrågor), ledamot i styrelsen för en lokal Brottsofferjour och aktiv i och med Värdebaserat ledarskap (kursledare två gånger) vilket var vägen till att lära känna Scouterna. Efter en praktiktermin på justitiedepartementet i Bryssel är det en tjänst på Regeringskansliet eller hos Diskrimineringsombudsmannen som kan locka till mer utveckling. Till vardags jobbar Hanne som politisk sekreterare på en paraplyorganisation för elev- och studentkårer, men är i grunden jurist med inriktning mot barn- och arbetsrätt Under uppväxten i och med föreningslivet har Hanne fått erfara kraften i det ideella, något som gjort att hon värderar samarbete och gemenskap. Det har även gjort henne nyfiken på nya saker och att skapa förtroendefulla relationer. Hanne ser det som en ynnest att ha fått lära känna Scouterna och scoutmetoden genom kursen Värdebaserat ledarskap.

Marie-Louise Lövgren, ledamot – Omval
Född: 1981
Kår: Klagshamns scoutkår
Samverkansorganisation: Scouterna
Bostadsort: Malmö
Jobbar som: Näringslivsutvecklare i Region Skåne, innovation och entreprenörskap

Marie-Louise kommer från en liten ort i Småland där scouting var en viktig del av hennes uppväxt men fram till cirka 15 års ålder utan att hon fick någon egentlig kunskap eller erfarenhet om hur stor och globalt spridd scoutrörelsen är. Det är en erfarenhet som hon hela tiden har burit med sig i sitt stora engagemang på både nationell och internationell nivå. Hon har medverkat i och lett olika ideella uppdrag inom kommunikation, program, mångfaldsarbete och insamlingar. Samtidigt som hon har goda insikter och erfarenheter av vad det innebär att driva scoutkår på en liten ort vill hon också att våra medlemmar ska kunna ta del av alla de möjligheter som scoutrörelsen ger i alla dess olika former, både nära och långt bort. Marie-Louise har varit tidigt delaktig i att initiera scouternas mångfaldsarbete och har sedan fortsatt att vara engagerad i frågan om hur alla ska kunna bli scouter och stanna länge i rörelsen. Marie-Louise har under sina två år i styrelsen jobbat med fokus på insamling och sponsring. En stabil och säker ekonomi är viktigt om Scouterna skall kunna ge fler unga möjligheter att uppleva och växa som individer inom scoutrörelsen. I sitt engagemang för intäkter har hon fått en god insikt i hur styrelsen kan och bör verka för att långsiktigt skapa goda ekonomiska förutsättningar för att stödja våra strategiska mål.

Roger Lindvall, ledamot – Nyval
Född: 1964
Kår: Wasakåren
Samverkansorganisation: Scouterna
Bostadsort: Uppsala
Jobbar som: Psykoterapeut och ledar/organisationskonsult

Rogers värdegrund är människors lika värde. Han brinner för att kunna bidra till personlig utveckling hos individer, utveckling i grupper och organisationer. Han arbetar som psykoterapeut med kris och utveckling i organisationer, ledarskaps-utbildning och strategiska HR frågor. En gång var han arkitekt men svängde snabbt till att vilja jobba med människor i roller som chef och HR chef. Roger föddes in i NSF. Under universitetstiden och som småbarnsförälder var han inte aktiv i Scouterna. Åter tillbaka i scouterna ser han det som viktigt att vi som vuxna i scoutrörelsen kan stötta unga som bär och utvecklar verksamheten, samt säkerställa en trygg miljö. Han har varit ledare för alla åldrar och är just nu engagerad på nationell nivå inom utbildning och Trygga möten. Arbete med hållbarhet för ledare och en trygg miljö (som är förutsättningen för personlig utveckling mot sin fulla potential) för Scouterna, är något som ligger honom mycket varmt om hjärtat vilket han fick verka för genom att stödja kontingentledningen för Jamboreen i USA 2019. Roger bor i Uppsala med sin familj. Den består av Karin och sonen Oscar som just tagit studenten. Hos dem bor också många djur som pilgiftsgrodor, sköldpaddor, papegojor samt en hund.

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL SCOUTERNAS VERKSAMHETSREVISORER

Karolina Natt och Dag – Omval
Född: 1993
Kår: Stenungssunds scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna
Bostadsort: Göteborg
Jobbar som: Nämndsekreterare, Göteborgs stad

Karolina har erfarenhet av olika uppdrag inom scouterna, på lokal, regional och nationell nivå. Hon har varit ledamot och vice ordförande i Göteborgs scoutdistrikt och 2016 var hon delprojektledare för demokratijamboreen. Hon har ett starkt intresse för demokratifrågor vilket bland annat kommit till uttryck i att hon representerat Scouterna på flera internationella konferenser. Karolina arbetar som nämndsekreterare i Göteborgs stad där hon samordnar förvaltningens underlag till den politiska nämnden. Hon är också ett stöd för tjänstepersoner i juridiska frågor. Hon har tidigare jobbat med kvalitetsutveckling inom offentlig sektor. Karolina beskriver sig själv som ”en engagerad och vetgirig person som drivs av utmaningar. Jag tycker om mötet med människor och ser det som viktigt att dra nytta varandras olikheter och erfarenheter. En viktig drivkraft för mig är att revisionen ska vara högkvalitativ och göra nytta för medlemmarna. I detta kan jag bidra med min erfarenhet av uppföljning och kvalitetsutveckling.

Karl Stavaeus – Omval
Född: 1962
Kår: Älvsjö scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Älvsjö, Stockholm
Jobbar som: Konsult inom tekniskt underhåll

Karl arbetar som konsult inom Underhåll och Asset Management, tidigare underhållschef på ett raffinaderi i Nynäshamn. Han tar uppdrag vars mål är att säkerställa högsta tillgängliga produktion hos kunden. Han har under i stort sett hela sitt yrkesliv arbetat med att utveckla organisationer och sätta samt följa upp mål. Han har också varit kvalitetsrevisor i olika omgångar.  Karl började i scouterna när han var 7 år och har haft de flesta roller som finns i en scoutkår. Han har också varit utbildningsledare vid ett par tillfällen. Senaste uppdraget i scoutkåren var KO i Älvsjö scoutkår under fyra år, en av Sveriges största kårer och som vuxit väldigt snabbt på senare år. Karl beskriver sig själv så här: “Jag har genom mitt yrkesliv och mina uppdrag på fritiden fått stor erfarenhet av verksamheter och av att utveckla verksamheter inklusive beredskap för olika situationer som kräver olika angreppssätt. “Rollen som verksamhetsrevisor ger möjlighet att både arbeta stödjande och uppföljande vilket känns utmanande. Övriga fritidsintressen är huset i Dalarna, friluftsliv, skidåkning och golf.

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL LEDAMÖTER PÅ SCOUTERNAS FÖRVALTNINGSMÖTE

Valberedningen har förberett ett del-förslag som bygger på en grupp med ganska mycket erfarenhet, kompetens och närvaro på och från tidigare förvaltningsmöten. Vi ser det som väldigt viktigt att få en så bred förankring som möjligt i distrikt och samverkansorganisationer, varför det är ett värde att kunna föreslå de som på olika sätt är aktiva i lokala ledningsroller. Vi har valt att INTE föreslå ett komplett förslag i handlingarna utan öppna för möjligheten att både nominera och kandidera ända fram till Demokratijamboree.

Det är ett stort värde i att man kan nominera ledamöter till Förvaltningsmötet även under pågående Demokratijamboree, för att de som är nära och aktiva i demokratiprocessen skall kunna vara med och öka värdet på förvaltningsmötet. Det gör man framförallt genom att inte bara göra det som en nödvändig formell slutpunkt för senaste verksamhetsåret utan att just vara aktiv på och inte minst före förvaltningsmötet.

I vårt förslag finns 20 kandidater som ordinarie ledamöter, varav tre är för omval.

Vi behöver 45 ledamöter samt fem suppleanter och kommer att jobba vidare mot ett komplett förslag fram till nomineringen stänger, lördagen den 21 november 2020. Nomineringen är öppen ända till den 21:e november.

Alicia Kebring – Omval
Född: 1997
Kår: Almtuna scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Björklinge

Erik Carlsson – Omval
Född: 1983
Kår: Bagarmossens scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Huddinge

Henric Pitts Axeheim – Omval
Född: 1982
Kår: Nässjö KFUM Samverkansorganisation: KFUM Bostadsort: Flisby

Inger Eriksson Grahn – Omval
Född: 1950
Kår: Malung-Sälens scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Malung

Daniel Berglund – Omval
Född: 1971
Kår: Tyringe scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Tyringe

Eva-Marie Johansson – Omval
Född: 1980
Kår: Trollhättans scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Kärna

Håkan Kvist – Omval
Född: 1981
Kår: Drottningstadens scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Lund

Jakob Revellé – Nyval
Född: 1990
Kår: Hvitfeldt scoutkår KFUM Samverkansorganisation: KFUM Bostadsort: Göteborg

Jonas Brunemalm – Omval
Född: 1983
Kår: Älvsjö scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Skärholmen

Marianne Zetterstrand – Omval
Född: 1966
Kår: Åhus scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Åhus

Per Jonzén – Nyval
Född: 1957
Kår: Tollereds scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Alingsås

Peter Romin – Omval
Född: 1964
Kår: Falukårens scoutkår Samverkansorganisation: NSF Bostadsort: Falun

Sandra Påsse – Omval
Född: 1995
Kår: Hunneberg KFUM Samverkansorganisation: KFUM Bostadsort: Trollhättan

Kerstin Aronsson – Omval
Född: 1957
Kår: Vällingby scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Stockholm

Monica Johansson – Nyval
Född: 1966
Kår: Viksjö scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Järfälla

Per Pettersson – Omval
Född: 1982
Kår: Sollentuna södra scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Solna

Rasmus Ringdahl – Omval
Född: 1987
Kår: S:t Lars Scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Linköping

Tobias Renström – Omval
Född: 1985
Kår: Näsby Parks scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Täby

Tomas Kjerf – Omval
Född: 1960
Kår: Saltsjö-Boo scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Saltsjö-Boo

Ulf Ödman – Omval
Född: 1966
Kår: Kristina scoutkår Samverkansorganisation: Scouterna Bostadsort: Bankeryd

Stämmospråk – en lätt guide till tunga ord

Här hittar du förklaringar till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte så att alla förstår. Men vissa krångliga ord slinker med ändå.

ACKLAMATION
Beslut kan tas med acklamation i ett demokratiskt möte. Röstning sker då med bifallsrop ”Ja!”, varpå ordförande tillkännager vad mötet (enligt dennes mening) har beslutat och ”klubbar” beslutet om ingen innan dess begär votering.
Till skillnad från exempelvis sluten votering innebär metoden i princip att samtliga vet hur de andra väljer. I praktiken är det ofta bara de mötesdeltagare som sitter närmst som exakt kan avgöra hur var och en har röstat.

ADJUNGERA
En styrelse, eller annan grupp, kan själva utse en person som tillfälligt eller under längre tid deltar i gruppens arbete, utan att denne är vald av stämman. I Scouterna är till exempel Scouternas generalsekreterare adjungerad till styrelsen. Oftast har en person som är adjungerad inte rösträtt.

AJOURNERA
Att ta en paus i mötet. Den är oftast tidsbestämd.

ANSVARSFRIHET
På stämman beviljas Scouternas styrelse ansvarsfrihet. Det innebär att ledamöternas tagna beslut under året godkänns av stämman (alltså medlemmarna) d.v.s. att styrelsen har agerat enligt föregående stämmobeslut. Det är mycket ovanligt att en styrelse inte beviljas ansvarsfrihet.

AVSLAG
På stämman kan ombuden avslå ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas under mötet. Avslag betyder att ombuden är emot förslaget och håller alltså inte med. Motsatsen till avslag är bifall.

BALANSRÄKNING
Visar alla tillgångar, skulder och eget kapital som organisationen har vid en viss tidpunkt, till exempel 31 december. Tillgångar kan vara pengar, hus och så vidare.

BEGÄRA ORDET
När ordförande säger att ordet är fritt så kan du sätta upp dig på talarlistan i VoteIT, om man vill säga något; mötesordföranden fördelar sedan ordet.

BEREDNINGSGRUPP
Beredningsgrupper är som plenum i miniformat. I beredningsgrupperna diskuteras ett mindre antal frågor med ett mindre antal personer än i plenum. Beredningsgruppernas uppgift är att diskutera ärendena och att behandla de yrkanden/beslutsförslag som har kommit in. I beredningsgrupperna ska ombuden förhandla om vilket förslag som är bäst och komma fram till ett huvudförslag, d.v.s. vad de tycker att hela stämman borde rösta för.

BEREDNINGSGRUPPSORDFÖRANDE
Beredningsgruppsordförande är den som leder arbetet i de olika utskotten. Deras roll är att driva arbetet i utskotten framåt och komma till beslut inom avsatt tid. De håller i talarlistan och föreslår hur man ska fatta beslut.

BIFALL
På stämman kan ombuden bifalla ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas under mötet. Bifall betyder att ombuden är för förslaget och håller alltså med om det. Motsatsen till bifall är avslag.

BORDLÄGGNING
Frågan sparas till senare under stämman eller till ett annat möte.

BUDGET
Ekonomisk plan som visar organisationens förväntade intäkter och kostnader under en bestämd tidsperiod. Styrelsen ansvarar för att budgeten följs.

DAGORDNING
En lista som visar vilka punkter som ska diskuteras under stämman och i vilken ordning det ska göras. Kallas även föredragningslista.

DELEGERA
Att överlåta rätten att ta beslut inom en viss fråga till en person eller en grupp som är specialiserad på ämnet.

FIRMATECKNARE
Personer som utsetts av styrelsen för att företräda Scouterna och skriva under avtal för Scouternas räkning.

FÖRVALTNINGSMÖTE
Scouternas stämma hålls vartannat år. De år vi inte har stämma hålls istället ett förvaltningsmöte där minst 45 ledamöter tar beslut angående balans- och resultaträkning samt beviljande av ansvarsfrihet.

GENERALSEKRETERARE
Generalsekreteraren är Scouternas högsta tjänsteman och ansvarar bland annat för kansliet och alla anställda. Generalsekreteraren rapporterar till Scouternas styrelse.

INTERNATIONAL COMMISSIONERS (IC)
Scouternas styrelse har två personer som är International Commissioners (IC). De ansvarar för kontakterna med de två världsorganisationerna, WAGGGS och WOSM, och våra relationer med scoutorganisationer i andra länder.

JUSTERARE
På stämman väljs en eller flera personer som kontrollerar att protokollet stämmer överens med vad som beslutades på stämman. När de gjort det skriver de under och då justeras protokollet vilket innebär att det blir giltigt.

JÄMKNING
Om två förslag är lika varandra kan de som lagt förslagen prata ihop sig och föreslå ett nytt förslag som båda kan ställa sig bakom och rösta på, då har de gjort en jämkning.

LEDAMOT
Alla som sitter i Scouternas styrelse är ledamöter. En ledamot kan även ha specifika uppdrag som ordförande, IC eller dylikt. Styrelseledamöterna är valda på två år, fram till nästa stämma.

LÄGGA TILL HANDLINGARNA
Skriftliga rapporter brukar läggas till handlingarna, det innebär att detta beslut skrivs in i protokollet och att själva rapporten läggs som bilaga till protokollet.

MAJORITET
I omröstningar gäller oftast enkel majoritet, det vill säga att mer än hälften av ombuden håller med om beslutet. Det finns även något som kallas kvalificerad majoritet och med det menas oftast att 2/3 eller 3/4 av ombuden ska hålla med om beslutet. Vissa ändringar i stadgarna kräver även två beslut på olika stämmor för att de ska gälla.

MOTION
Alla medlemmar i Scouterna kan lämna in skriftliga förslag till Scouternas stämma. De kallas motioner. Motioner måste skickas in senast tre månader innan stämmans öppnande. Alla motioner som skickas in behandlas av stämman. Även Scouternas styrelse kan lämna förslag till stämman, då kallas det proposition.

NOMINERING
Att föreslå en kandidat till något, till exempel styrelsen eller valberedningen.

OMEDELBAR JUSTERING
Om ett särskilt viktigt beslut fattas på stämman kan ombuden begära att stämman omgående justerar den punkten i protokollet. Det beslutet blir då omedelbart giltigt. Jämför justerare.

OMRÖSTNING
Efter påverkanstorget har vi förhandling i plenum, det innebär att vi röstar om bland annat motioner och propositioner. I omröstningen utgår vi från beslutsunderlaget. Om ett ombud anser att mötesordförande inte korrekt bedömde vilket förslag som vann omröstningen kan ”votering” begäras, då räknas rösterna på ett mer noggrant sätt.

ORDFÖRANDE
Med ordförande kan menas två olika saker:
1. MötesordförandekallasdesomlederScouternasstämma 2. StämmanväljerocksåtvåordförandesomlederScouternasstyrelsesarbetetillnästastämma

ORDNINGSFRÅGA
Detta är frågor som handlar om formen för mötet, till exempel i vilken ordning olika förslag tas upp vid beslut eller om mötet ska ta en paus. Om något ombud vill ta upp en ordningsfråga får den företräde framför den fråga som diskuteras för tillfället eftersom en ordningsfråga kan handla om det som just då diskuteras. Ordningsfrågor är viktiga verktyg för att räta ut frågetecken så att alla kan delta i diskussionen på lika villkor.

PARAGRAF
Paragraf är en del i ett kapitel av stadgarna eller ett avsnitt i ett protokoll. De är alltid numrerade och är lätta att hänvisa till.

PLENUM
Scouternas stämma genomförs dels som plenum, dels som påverkanstorg. I plenum sitter alla ombud i samma rum och där sker beslutsfattarprocessen. Då leds förhandlingarna av mötesordförande.

PRESIDIUM (PRESIDIET)
Med presidium kan menas två olika saker:
1. Desomlederstämman,detvillsägamötesordförandeochsekreterare. 2. Scouternasbådaordförande,samtScouternasgeneralsekreterare.

PROPOSITION
Inför Scouternas stämma lämnar Scouternas styrelse ett antal skriftliga förslag. De kallas propositioner och publiceras tillsammans med handlingarna. Alla propositioner diskuteras och röstas om på stämman. Även medlemmar kan lämna förslag, då kallas det motion.

PROPOSITIONSORDNING
Den ordning ordföranden tar upp olika delförslag när stämman ska rösta. Oftast är det bara för eller emot ett förslag men ibland konkurrerar vissa förslag med varandra och då behöver omröstningen ske i flera steg.

PROTOKOLL
Protokollet skrivs av sekreteraren och ska dokumentera vilka beslut som stämman fattar. Protokollet kontrolleras av justerarna. På mindre formella möten kan det även kallas minnesanteckningar.

PÅVERKANSTORG
På påverkanstorget har varje punkt som stämman ska besluta om en egen plats i VoteIT. En sådan plats kallas inflytandepunkt. Under påverkanstorget får alla medlemmar tycka till, ställa frågor och komma med ändringsförslag. Alla ombud markerar vilka förslag de håller med om och utifrån det sammanställs ett beslutsunderlag av redaktionspatrullen. Påverkanstorget gör att det blir enkelt för alla att komma till tals, och det blir väldigt enkelt att tillsammans ta fram förslag så att de passar så många som möjligt.

RESERVATION
Det ombud som inte accepterar stämmans beslut kan reservera sig mot det. Det betyder att personen inte är ansvarig för beslutet. Reservation brukar vanligen ske som en slags protest, bara för att ett ombud röstat nej till något betyder det inte att man normalt sett reserverar sig.

RESULTATRÄKNING
Resultaträkningen visar resultatet av organisationens intäkter och kostnader under verksamhetsåret.

REVISION
Revisorns granskning av organisationens resultat- och balansräkning, löpande bokföring, samt styrelsens förvaltning d.v.s. att styrelsen hållit sig till stadgar, budget och förra stämmans fattade beslut.

REVISOR
Person som utsetts att utföra revisionen i organisationen. Revisorn väljs av stämman.

REVISIONSBERÄTTELSE
Årlig redogörelse (av revisor) som meddelar resultat av revisionen, samt uttalar sig om balansräkningen och frågan om ansvarsfrihet för styrelsen.

RÖSTGRANSKNING
Om ett ombud vill ha en mycket noggrann bedömning av omröstningen på en särskild punkt begär ombudet röstgranskning. Då avges rösterna i frågan efter upprop från den gällande röstlängden.

RÖSTKORT
Alla ombud får ett röstkort med ombudsnummer på. Det kan användas vid omröstningar, men används framförallt när ett ombud vill begära ordet för att mötesordföranden ska veta vem det är som vill säga något. Röstkortet kan också användas när man vill lämna in ett förslag på påverkanstorget.

RÖSTLÄNGD
Lista över hur många ombud som är med på mötet och har rätt att rösta.

RÖSTRÄKNARE
Rösträknare är de personer som räknar röster vid en omröstning på ett möte. Man brukar välja minst två rösträknare för att de ska kunna jämföra sina resultat. Se även omröstning.

RÖSTRÄTT
Alla personer som är utsedda till ombud har rösträtt på Scouternas stämma. Det innebär att de får vara med och rösta om besluten. Andra personer som deltar i mötet, som inte är utsedda av sin kår eller distrikt till ombud har inte rösträtt.

SAKFRÅGOR OCH SAKUPPLYSNINGAR
Inlägg i debatten som rör fakta, till exempel frågor och upplysningar som är till för att alla inblandade ska veta så mycket som möjligt så att de kan fatta ett välgrundat beslut. Sakfrågor och sakupplysningar bryter som regel talarlistan och behandlas direkt.

SAMVERKANSORGANISATION
Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, KFUM Sverige, Frälsningsarméns scouter, Salt och Equmenia har avtal med Scouterna som gör att de organiserar en del av scoutrörelsen i Sverige.

SEKRETERARE
Den person som skriver protokoll på mötet.

SLUTEN OMRÖSTNING
Sluten omröstning sker genom att ombuden skriver sitt val på en röstsedel. Till exempel kan detta ske vid personval om det finns flera personer som kandiderar till en post.

STADGAR
Grundläggande bestämmelser för Scouterna.

STRECK I DEBATTEN
Streck i debatten innebär att debatten ska sluta inom ett visst ämne. När ett ombud säger ’’streck i debatten’’ under en debatt så beslutar stämman tillsammans om detta ska gälla. Om det blir streck i debatten får alla en chans att skriva upp sig på talarlistan för att göra ett sista inlägg på punkten i fråga. Efter att talarlistan har gåtts igenom går mötet vidare till beslut och senare till nästa punkt.

STÄLLA MOT AVSLAG
I omröstningar ställs alltid slutförslaget mot avslag så att både ja-sidan och nej-sidan ska ha en chans att lägga sin röst.

SUPPLEANT
En ersättare som tillfälligt kan axla rollen som ombud om den ordinarie är frånvarande.

TALARLISTA
Lista som mötesordföranden eller tillförordnad ansvarig för över vems tur det är att tala. Man skriver upp sig på talarlistan genom att begära ordet.

VALBEREDNING
Valberedningen förbereder val av bland annat styrelse. De personer som valberedningen föreslår till olika poster ska alltid vara tillfrågade först. Valberedningen utses av stämman.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE
Skriftlig redogörelse för vilka aktiviteter och beslut som fattats i organisationen under verksamhetsåret.

VERKSAMHETSREVISORER
Personer som granskar att styrelsen har följt organisationens stadgar och stämmobeslut. Verksamhetsrevisorerna utses av stämman.

VOTERING
Se omröstning.

VoteIT. Är ett datorprogram som ska hjälpa till att göra besluten mer förståeliga och du ska även lägga upp dina yrkanden i programmet. Se mer under rubriken ”Vad är VoteIT?”.

VÄCKA FÖRSLAG
I beslutsunderlaget står vilka förslag som fått stöd av minst 10 % av ombuden. De förslagen tas inte automatiskt upp till omröstning men ombuden kan begära att de tas upp, det kallas att väcka förslag.

YRKANDEN
Ett yrkande är ett annat ord för förslag som lämnas in under pågående stämma, det vill säga inte i förhand som motioner och propositioner.

YTTRANDERÄTT
På Scouternas stämma har alla närvarande medlemmar rätt att yttra sig. Särskilt inbjudna personer kan också ges yttranderätt.

WAGGGS
WAGGGS är en förkortning av World Association of Girl Guides and Girl Scouts. Det är en av de två internationella scoutorganisationerna och de har cirka 10 miljoner medlemmar. Alla scouter i Sverige som identifierar sig som tjejer är anslutna till WAGGGS.

WOSM
WOSM står för World Organization of the Scout Movement. Det är en av de två internationella scoutorganisationerna och de har cirka 50 miljoner medlemmar. Alla scouter i Sverige som inte identifierar sig som tjejer är anslutna till WOSM.

ÅRSREDOVISNING
Visar organisationens ekonomiska resultat (resultaträkning) och ställning (balansräkning) samt beskriver verksamheten som bedrivits under ett år. Styrelsen ansvarar för att upprätta en årsredovisning.

https://www.demokratijamboree.se/stammohandlingar – – med ytterligare information om budget och förvaltning